Hej Gustav, och alla andra.
Intressanta frågor. Mina 5 öre, i rött:
* E-legitimation är helt enkelt något som kan ersätta BankID och
Freja eID
Legitimation, ett substantiv, något, som gör legitimt, dvs. något (vad?) som används för att göra detta X legitimt. Man kopplar det till anspråk på person (ID, från id, pronomen för något/någon, men som ord som identitet, identisk men även idiot kommer från.)
e-Legitimation är således något, eller ett verktyg, digitalt sådant, som man kan använda för att göra olika anspråk legitima.
Legitim härrör givetvis från legitimus, och har med lagen att göra.
Legitimera = laglig validering av identitet.
e-Legitimation = Digitalt verktyg för laglig validering av identitet.
* Om projektet beskriver för lite, så blir det "grisen i säcken"; vi
ska svara på vad en e-legitimation ska användas till
Digitalt verktyg för laglig validering av identitet.
* Är e-legitimation synonymt med digital identitet? Annars, vad är
skillnaden?
Nej, det är verktyget för att validera den digitala identiteten, på ett sätt som är lagligt bindande. Finns många digitala identiteter som saknar sådan möjlighet (ex.vis. en cookie, IP- eller MAC-adress, etc.) Omvänt, en digital identitet behöver göras på sådant sätt, att den kan användas för att validera identiteten på ett lagligt bindande sätt, om den ska kunna användas som en e-legitimation.
* E-legitimation kan användas för avtal (dvs. kontrakt), vad kan
den möjligheten ha för implikationer?
Kan man validera identiteten på ett lagligt bindande sätt, är steget väldigt litet till att också kunna förmedla digitala signaturer på ett lagligt bindande sätt. Således kan man digitalt signera digitala överenskommelser. Detta kan göra processer med lagliga konsekvenser (dvs. rörande alla typer av egendomar, löften, eller projekt) automatiserbara. Man kan också automatisera handel och flöden av pengar. Detta möjliggör optimering på en helt ny nivå, något som också är en av fokusområdena inom den fjärde industriella revolutionen och smarta samhällen där lagligt bindande överenskommelser mellan olika parter kan nås, på ett interoperabelt sätt, utan manuella (långsamma/bristfälliga) operationer.
En kommentar till: Denna utveckling är ofrånkomlig. Den kan i princip bara stoppas av ett brutalt slut på dagens civilisation. (”Man kan inte stoppa en idé vars tid har kommit.”) Det borde vara i allas intresse att ett sådant slut inte sker. Om existensen av e-legitimationer med dessa karaktäristika inte kan undvikas uppstår frågan: Är det då inte bättre att se till att en sådan e-legitimation görs på ett sätt som skyddar den personliga integriteten och övriga mänskliga rättigheter på maximalt sätt. Detta leder till slutsatsen att man borde samarbeta för att ta fram sådant verktyg, istället för att motarbeta det, då det senare kommer leda till att andra tar fram ett sådant verktyg, utan motsvarande skydd för den personliga integriteten. Sådana verktyg kommer med tiden inte bara existera, utan även bli krav.
Med vänlig hälsning
Peter
Från: Gustav Eek
Skickat: den 29 september 2022 15:56
Till: eleg-projekt@lists.dfri.se
Ämne: [Eleg-projekt] Fråga om betydelsen av begreppet e-legitimation
Hej E-leglistsan!
Jag följer upp lite apropå det öppna mötet 1 sep. En frågeställning
som dök upp gällde betydelen av begreppet e-legitimation. Här på
listan har vi diskuterat och tipsat varandra under en tid, så det
kunde vara relevant att ta upp själva definitionen av e-legitimation.
Något från mötet:
* E-legitimation är helt enkelt något som kan ersätta BankID och
Freja eID
* Om projektet beskriver för lite, så blir det "grisen i säcken"; vi
ska svara på vad en e-legitimation ska användas till
* Är e-legitimation synonymt med digital identitet? Annars, vad är
skillnaden?
* E-legitimation kan användas för avtal (dvs. kontrakt), vad kan
den möjligheten ha för implikationer?
Vad tycker projektet? Hur ska vi tolka e-legitimation?
Vänliga hälsningar, Gustav
--
Gustav Eek
+46 709-58 85 93
gustav@fripost.org