-----Ursprungligt meddelande-----
Från: Erik Mjöberg [mailto:erik.mjoberg@xml.se]
Skickat: den 11 juni 2014 10:59
Till: Anne-Marie Eklund-Löwinder; listan@lists.dfri.se
Ämne: Re: SV: Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation
Bästa Anne-Marie Eklund-Löwinder!
Jag förvånar mig över Dina oförskämdheter och Din maktarrogans, men låter
den saken bero.
Det som är ännu allvarligare är att Du inte ens försöker svara på min fråga om
E-legitimationsnämndens insamling av tjänsteleverantörernas adresser
tillgodoser kraven i Personuppgiftslagen och i direktivet till tillsättandet av E-
legitimationsnämnden, utan i stället tar upp något som jag över huvud taget
inte har nämnt, nämligen anvisningstjänsten i Svensk e-legitimation. Det jag
frågade Dig om är ju en helt annan sak, vilket Du med Dina djupa kunskaper i
ämnet säkert förstår.
Det är för mig obegripligt att Du anser Dig och dessutom anser mig ha andra
och viktigare frågor att beakta än den uppenbara integritetskränkning som
sker i dagens e-legitimation och genom användningen av SAML i förslaget till
ny Svensk e-legitimation.
Med förundrad hälsning
Erik Mjöberg
On 2014-06-10 07:24, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote:
Hej!
På frågan riktad till mig:
Frågan är egentligen hypotetisk eftersom det inte är så det fungerar. Om det
är anvisningstjänsten du är upprörd över, så har den flera gränssnitt - endast
ett av dessa innebär att användarens UA hämtar listan över valbara utgivare
och därmed lämnar spår efter sig i form av IP-adresser. I andra situationer
hämtar e-tjänsten listan regelbundet och presenterar den själv. Och i andra
fall används inte anvisningstjänsten alls. Anvisningstjänsten är dessutom
federationsspecifik, och ger därför inte den helhetsbild av användningen
som du försöker göra gällande. Det är inte heller dessa uppgifter som ligger
till grund för vare sig debitering eller statistik, du har helt enkelt förstått det
hela väldigt fel.
Jag är inte jurist, men det finns inga indikationer på att den här
anvisningstjänsten skulle vara oförenlig med svensk och europeisk
persondataskyddslagstiftning. Tror du inte på det så får du ställa samma fråga
till ansvariga myndigheter.
Så min slutsats: Här finns inget att se, cirkulera. Rikta din energi på något som
faktiskt är problematiskt. Det finns gott om sådant. Det behöver i alla fall jag
göra. Så jag avslutar den här diskussionen från min sida.
Med vänlig hälsning,
Anne-Marie
Från: Erik Mjöberg [mailto:erik.mjoberg@xml.se]
Skickat: den 5 juni 2014 09:51
Till: listan@lists.dfri.se <mailto:listan@lists.dfri.se>
Ämne: Fwd: Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation
Hej igen!
Beträffande frågan om samtycke i e-legitimationer,
kan man inte bygga upp ett legitimeringssystem som
förutsätter att de legitimerade samtycker till att
personuppgifter används i strid med PuL.
Om jag inte samtycker till att mina besök hos anlitade
tjänster registreras av legitimationsutfärdarna, får jag
inte vara med då? Får jag inte vara med om jag inte
samtycker till att banken känner till att jag tidsbokat
på en HIV-klinik?
Och slutligen en fråga till Anne-Mari Eklund Lövinder:
Anser Du att integritetskravet i direktivet 2010:69 är
uppfyllt, om adresserna till de av användarna anlitade
tjänsterna samlas in av e-legitimationsnämnden i
enlighet med SAML-idp-discovery-standarden, men
användarna skalas av vid rapporteringen till
faktureringen?
Vänliga hälsningar
Erik Mjöberg
-------- Original Message --------
Subject:
Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation
Date:
Wed, 04 Jun 2014 17:33:12 +0200
From:
Erik Mjöberg <erik.mjoberg@xml.se> <mailto:erik.mjoberg@xml.se>
Organization:
AB XML Sweden
To:
Tobias Pulls <tobias.pulls@kau.se> <mailto:tobias.pulls@kau.se> ,
listan@lists.dfri.se <mailto:listan@lists.dfri.se>
Hej Tobias!
Bra att Du tog upp frågan om samtycke.
I avtalet med min bank, Handelsbanken, finns ingenting om samtycke till att
samla
in uppgifter om besökta tjänster. Jag känner inte heller till att någon annan
legitimationsutfärdare skulle ha en sådan friskrivning. Slutligen kan
utfärdaren
begära samtycke till insamling av adressen till den anlitade tjänsten i
samband med
att tjänsten anlitas, men inte heller det har skett i någon av de tjänster som
jag
har anlitat.
Så jag känner mig ganska kränkt av hanteringen ... Men det har en mycket
ringa
betydelse i sammanhanget. Det väsentliga är att den klart strider mot
Person-
uppgiftslagen (PuL)! Och inte bara mot PuL utan även mot t.ex. EU-stadgans
skydd
av personuppgifter i artikel 7 och 8. Om man tillämpar samma metod som EU-
domstolen gjorde beträffande upphävandet av ändringarna i
Datalagringsdirektivet
(proportionalitetsprincipen i artikel 52:1) skulle insamlingen av adresserna till
de av
användarna anlitade tjänsterna vara ett "allmänt samhällsintresse som
erkänns av
unionen" om hanteringen skulle godkännas av EU-domstolen. Det har jag
svårt att
tro.
Det finns sedan flera år tillbaka färdiga lösningar på hur
legitimationsutfärdaren kan
styrka användarens identitet utan att känna till var styrkandet ska användas -
-
precis som i den analoga världen. Se t.ex. Identity 2.0 från 2006 eller user-
centric
IDs.
Vänliga hälsningar
Erik Mjöberg
On 2014-06-04 15:39, Tobias Pulls wrote:
Hej,
Värt att notera är också att det här troligen inte är ett brott
mot
personuppgiftslagen _förutsatt_ att samtycke är inhämtat av t
ex banken
vid utfärdandet av BankID. Det sagt så är det knappast något
positivt
att denna spårbarhet finns i systemet och troligen är det
många fler än
Erik som upplever detta som ett intrång. Denna läcka baserat
på
samtyckte (som i dagsläget är långt från informerat i något
annat än
juridisk mening) borde ha tagits bort av e-
legitimationsnämnden genom
att förbjuda annan användning än strikt nödvändigt eftersom
identitetsleverantörer redan får betalt. Tyvärr gjordes inte
detta så
det är bara att hoppas att öppna och moderna tekniska
lösningar som
anonymous credentials används för nästa generation, för det
finns ingen
stark vilja att lägga in juridiskt personskydd utöver det
minimala som
krävs. Trevlig sits för identitetsleverantörerna dock, de får
betalt för
att skapa profiler av folk.
Vad gäller punkt 2 från Erik så ska man vara väldigt försiktig
med att
underskatta tom vad den aggregarade informationen har för
inverkan på
personers privatliv. Det behövs inte mycket extra information
för att
skapa skrämmande scenarion. En av de få sakerna ur
integritetssynpunkt
som SAML förbättrar är möjligheten att bara ge ut relevant
information
till tjänster istället för allt på ett certifikat. Utöver det bör man
nog vara försiktig om man vill kalla SAML lösningen
integritetsvänlig.
Mvh,
Tobias
On 04/06/14 14:49, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote:
Jag fann ingen anledning att kommentera 1. Det
är nog allmänt känt att det är personnummer i certifikatet och därmed är
spåret tydligt för banken med flera i dagens system. /amel
Skickat från min HTC
----- Reply message -----
Från: "Erik Mjöberg" <erik.mjoberg@xml.se>
<mailto:erik.mjoberg@xml.se>
Till: "listan@lists.dfri.se"
<mailto:listan@lists.dfri.se> <listan@lists.dfri.se>
<mailto:listan@lists.dfri.se>
Rubrik: SV: [DFRI-listan] E-legitimation
Datum: ons, jun 4, 2014 14:25
Hej DFRI-listan!
Äntligen har jag fått ett svar i sak på vad jag hela
tiden påstått. Det är första gången på två år! Låt mig ta upp sakfrågorna.
1. För det första har Anne-Marie Eklund-
Löwinder hittills inget att erinra mot min beskrivning att e-
legitimationsutfärdarna (bankerna, Telia, m.fl.)
samlar in adresserna till de av användarna
anlitade e-tjänsterna i dagens e-legitimationssystem. Det är allvarligt nog! I
det föreslagna nya systemet
med Svensk e-legitimation bekräftas tidigare
adressinsamling genom användning av standarden SAML-assertion.
Om jag har gjort en tidsbokning på en HIV-klinik
eller hos en psykiater med min e-legitimation, vill jag inte att banken ska få
reda på det. Om jag har varit
inne på mina apoteksrecepttjänster vill jag inte
att banken ska känna till det. Om min hustru har haft flera tidsbokningar för
kontroll av bröstcancer vill
jag inte att banken ska känna till det. Jag vill inte
heller att banken ska kunna sälja dessa uppgifter till det försäkringsbolag där
min hustru eller jag har
våra livförsäkringar. Om jag t.ex. har anlitat
Svenska Spels tjänster ofta vill jag inte att banken ska komma till mig och
begära omförhandling av räntan
på mitt bostadslån eftersom banken då
bedömer sig ta en högre risk. Om bolånet ligger i en annan bank vill jag inte
att banken ska sälja samma
uppgifter till den banken. Om jag är medlem i ett
politiskt parti vill jag inte att banken ska känna till att jag loggar in mig med e-
legitimation på partiets
medlemstjänst. Jag anser att dessa förhållanden
gravt kränker min personliga integritet. Jag har därmed lidit skada. Detta
gäller även 2 miljoner andra
e-legitimationsinnehavare som med mig har
förvägrats det skydd som tillkommer oss enligt Personuppgiftslagen
(1998:204).
Om jag i den analoga världen vill legitimera mig
med mitt körkort, har Transportstyrelsen, som utfärdat mitt körkort, ingen
aning om var, när och
i vilken omfattning jag identifierar mig med
körkortet. Då borde det självklart vara ett anständighetskrav att den digitala
lösningen uppfyller minst samma
integritetskrav. Men om det fungerade med
mitt körkort som det fungerar på nätet med e-legitimation skulle den expedit
som granskar mitt körkort
säga: "Vänta ett tag, jag ska bara skicka
information till Transportstyrelsen om att Du har legitimerat Dig här." Då
skulle jag fråga mig: "Vad angår det
Transportstyrelsen var jag legitimerar mig med
mitt körkort?"
2. Punkt 2 stämmer exakt med felet i principen
att E-legitimationsnämnden samlar de adresser användaren anlitar när
hon/han identifierar
sig i en e-tjänst. E-legitimationsnämnden
hämtar/samlar dessa adresser enligt SAML-idp-discovery-standarden. Det är
detta som kommittédirektivet
2010:69 skjuter in sig på. Insamlandet! Och
direktivet utgår då från Personuppgiftslagen (1998:204), som slår ned på
"behandling av personuppgifter"
(3 §) som innefattar "Varje åtgärd eller serie av
åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, ... t.ex. insamling, ...
inhämtande ... av uppgifter ...".
Att sedan det rapporterade statistikunderlaget
har skalat av individerna har inte med saken att göra, det handlar om
kosmetik - inte om integritetsskydd.
Jag överlåter åt läsaren av detta att avgöra om
mina påståenden är ogrundade eller om jag har fått saker och ting rejält om
bakfoten.
---
Till Sven Ruin vill jag säga att det ligger mycket i
vad Du säger. Naturligtvis går det att omformulera frågorna. T.ex.: Anser Du
att det är bra att utfärdarna av
dagens e-legitimationer (banker, Telia m.fl.)
känner till vilka tjänster användarna identifierar sig på?
Vänliga hälsningar
Erik Mjöberg
---
On 2014-06-04 10:51, Anne-Marie Eklund-
Löwinder wrote:
Hej,
Din punkt 2 stämmer inte ett enda dugg, där
behöver du göra din hemläxa, och andra också kanske? Vilken tur då att det
är så lätt att kontrollera fakta. Regelverket för svensk e-legitimation finns
publicerat för allmän beskådan, och för varje läskunnig att ta till sig.
Ni hittar det på http://www.elegnamnden.se/
eller närmare bestämt här:
http://www.elegnamnden.se/regelverketgallandeversion.4.77dbcb04143807
0e039a8b6.html
Jag kan varmt rekommendera alla intresserade
att sätta sig in i hur det ser ut. Det ger tvärtom mot vad Erik (vad jag kan se
helt ogrundat) påstår. Jag pekar på några av de viktigaste sakerna här:
Se Bilaga J - Rapporteringsrutiner, punkten 7.5:
"Rapporterat statistikunderlag ska inte medge
att det går att härleda enskilda transaktioner mellan Användare och e-tjänst".
Se även Bilaga A - Ersättning och fakturering,
punkterna 2, 4.1 och 4.2, om vilken information som fakturorna innehåller.
De anger i praktiken enbart antal unika användare per e-tjänst.
Min slutsats är att du har fått saker och ting
rejält om bakfoten.
Med vänlig hälsning,
Anne-Marie Eklund Löwinder
Säkerhetschef
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)
Adress: Ringvägen 100
Postadress: Box 7399, 103 91 Stockholm
Växel: 08-452 35 00
Direkt: 08-452 35 17
Mobil: 0734-31 53 10
E-post: anne-marie.eklund-lowinder@iis.se
<mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se> <mailto:anne-marie.eklund-
lowinder@iis.se> <mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se>
Twitter: @amelsec
Webbplats: https://www.iis.se
Från: Erik Mjöberg
[mailto:erik.mjoberg@xml.se]
Skickat: den 3 juni 2014 22:56
Till: listan@lists.dfri.se
<mailto:listan@lists.dfri.se> <mailto:listan@lists.dfri.se>
<mailto:listan@lists.dfri.se>
Ämne: [DFRI-listan] E-legitimation
... och här en fråga om e-legitimation:
I kommittédirektiv 2010:69 för bildandet av E-
legitimationsnämnden står:
Felaktigt utformat skulle ett system för
samordning av elektronisk identifiering
och signering kunna leda till risker för den
personliga integriteten, t.ex. om
uppgifter om en enskilds alla kontakter med
myndigheterna skulle samlas på
samma ställe ...
1. Visste Du att utfärdarna av dagens e-
legitimationer (banker, Telia m.fl.) känner
till vilka tjänster användarna identifierar sig på?
(Se BankIds hemsida<http://www.bankid.com/sv/statistik/>
<http://www.bankid.com/sv/statistik/> , punkterna
7 och 8 i statistikrapporterna)
2. Visste Du att i det nya förslaget till Svensk e-
legitimation känner inte bara
utfärdarna till de tjänster användarna
identifierar sig på utan även E-legitima-
tionsnämnden (en myndighet under
Skatteverket) samlar in samma uppgifter
(för att proportionera identifieringskostnaderna
på de myndigheter som levererar
tjänsterna)?
Vänliga hälsningar
Eri Mjöberg