Vb: Justitiedepartementet: Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring (Pressmeddelande)
Jag har ännu inte hunnit analysera utredningen i förhållande till Eu-domstolens utslag, men spontant känns ju inte slutsatsen OK...
Sus Andersson sus.andersson@farad.se 070-953 0166
-------- Originalmeddelande -------- Från: subscription@regeringen.se Datum:13-06-2014 11:48 (GMT+01:00) Till: subscription@regeringen.se Rubrik: Justitiedepartementet: Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring (Pressmeddelande)
Ser texten konstig ut? Läs den på www.regeringen.se.
Pressmeddelande 13 juni 2014 Justitiedepartementet Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring De svenska reglerna om lagring och utlämnande av trafikuppgifter strider inte mot EU- eller europarätten. Det konstateras i en analys som i dag har lämnats till justitieminister Beatrice Ask och som gjorts för att EU-domstolen i april ogiltigförklarade det så kallade datalagringsdirektivet.
Analysen har gjorts av den förre ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher, biträdd av professorn i folkrätt vid Uppsala universitet, Iain Cameron.
EU-domstolen har i sin dom pekat på ett antal omständigheter som tillsammans lett domstolen till slutsatsen att direktivets reglering inte lever upp till EU-rättens krav på proportionalitet. Därför har direktivet bedömts vara ogiltigt. Domstolen har dock inte uttalat sig om giltigheten av nationella regler.
Sten Heckscher bedömer att skyldigheten att lagra trafikuppgifter enligt svenska regler inte är oproportionerlig. Lagringstiden är i Sverige begränsad till sex månader och omfattar uppgifter som är nödvändiga för att förebygga, förhindra och utreda brott. Han pekar vidare på att det i svensk rätt, till skillnad från i direktivet, finns tydliga regler om villkoren för att lämna ut lagrade uppgifter. Skyddet för de uppgifter som lagras är också mer noggrant reglerat i Sverige än i direktivet. Sammantaget anser Heckscher att den svenska regleringen inte står i strid med EU- eller europarätten.
Trots det anser Heckscher, mot bakgrund av att EU-rätten och europarätten enbart ställer upp minimikrav till skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna, att det finns skäl att närmare överväga vissa åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten och skyddet av privatlivet. Det rör sig bland annat om att vidare analysera reglerna om polisens inhämtning av uppgifter i underrättelseskedet.
De fortsatta övervägandena kommer att göras i nästa del av utredarens arbete som ska presenteras omkring årsskiftet.
Kontakt
Per Claréus Pressekreterare hos Beatrice Ask 08-405 47 22 072-572 48 48 Relaterat Ds 2014:23 Datalagring, EU-rätten och svensk rätt Webb-tv från pressträff: EU-domstolens dom om datalagringsdirektivet och de svenska reglerna Namn på din prenumeration: Sus Prenumeration utifrån: Ämnesområde E-post skickas: Omedelbart Prenumerationen skickas till: sus.andersson@farad.se Du ändrar och avslutar själv din prenumeration genom att logga in med din e-postadress och det lösenord du har valt på http://www.regeringen.se/prenumerera. Du kan inte svara på detta brev. Har du synpunkter på brevet eller webbplatsen vänligen kontakta Regeringskansliets kommunikationsenhet: http://www.regeringen.se/kontakt eller 08-405 10 00.
Eftersom man i EU formulerat minimikrav så konstaterar utredaren att man uppfyller dem, men att man trots det vill titta djupare inom några områden.
"Vår samlade bedömning är att det svenska regelverket om lagring och utlämnande av uppgifter ryms inom de ramar som ställs upp av unions- och europarättens allmänna principer och kravet på respekt för grundläggande rättigheter. Mot bakgrund av att unionsrätten och europarätten endast ställer upp vissa minimikrav för skydd av privatlivet som måste uppfyllas i den nationella lagstiftningen gör vi trots det bedömningen att det finns skäl att närmare överväga några regelförändringar för att ytterligare stärka skyddet för den personliga integriteten."
Med vänlig hälsning,
Anne-Marie
-----Ursprungligt meddelande----- Från: Sus Andersson [mailto:sus.andersson@farad.se] Skickat: den 13 juni 2014 12:32 Till: listan@lists.dfri.se Ämne: [DFRI-listan] Vb: Justitiedepartementet: Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring (Pressmeddelande)
Jag har ännu inte hunnit analysera utredningen i förhållande till Eu- domstolens utslag, men spontant känns ju inte slutsatsen OK...
Sus Andersson sus.andersson@farad.se 070-953 0166
-------- Originalmeddelande -------- Från: subscription@regeringen.se Datum:13-06-2014 11:48 (GMT+01:00) Till: subscription@regeringen.se Rubrik: Justitiedepartementet: Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring (Pressmeddelande)
Ser texten konstig ut? Läs den på www.regeringen.se http://www.regeringen.se/sb/d/18730/a/242377 .
Pressmeddelande 13 juni 2014 Justitiedepartementet
Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring
De svenska reglerna om lagring och utlämnande av trafikuppgifter strider inte mot EU- eller europarätten. Det konstateras i en analys som i dag har lämnats till justitieminister Beatrice Ask och som gjorts för att EU-domstolen i april ogiltigförklarade det så kallade datalagringsdirektivet.
Analysen har gjorts av den förre ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher, biträdd av professorn i folkrätt vid Uppsala universitet, Iain Cameron.
EU-domstolen har i sin dom pekat på ett antal omständigheter som tillsammans lett domstolen till slutsatsen att direktivets reglering inte lever upp till EU-rättens krav på proportionalitet. Därför har direktivet bedömts vara ogiltigt. Domstolen har dock inte uttalat sig om giltigheten av nationella regler.
Sten Heckscher bedömer att skyldigheten att lagra trafikuppgifter enligt svenska regler inte är oproportionerlig. Lagringstiden är i Sverige begränsad till sex månader och omfattar uppgifter som är nödvändiga för att förebygga, förhindra och utreda brott. Han pekar vidare på att det i svensk rätt, till skillnad från i direktivet, finns tydliga regler om villkoren för att lämna ut lagrade uppgifter. Skyddet för de uppgifter som lagras är också mer noggrant reglerat i Sverige än i direktivet. Sammantaget anser Heckscher att den svenska regleringen inte står i strid med EU- eller europarätten.
Trots det anser Heckscher, mot bakgrund av att EU-rätten och europarätten enbart ställer upp minimikrav till skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna, att det finns skäl att närmare överväga vissa åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten och skyddet av privatlivet. Det rör sig bland annat om att vidare analysera reglerna om polisens inhämtning av uppgifter i underrättelseskedet.
De fortsatta övervägandena kommer att göras i nästa del av utredarens arbete som ska presenteras omkring årsskiftet.
Kontakt
Per Claréus Pressekreterare hos Beatrice Ask 08-405 47 22 072-572 48 48
Relaterat
- Ds 2014:23 Datalagring, EU-rätten och svensk rätt
http://www.regeringen.se/sb/d/18311/a/242360
- Webb-tv från pressträff: EU-domstolens dom om
datalagringsdirektivet och de svenska reglerna http://www.regeringen.se/sb/d/18729/a/242252
Namn på din prenumeration: Sus
Prenumeration utifrån: Ämnesområde
E-post skickas: Omedelbart
Prenumerationen skickas till: sus.andersson@farad.se
Du ändrar och avslutar själv din prenumeration genom att logga in med din e- postadress och det lösenord du har valt på http://www.regeringen.se/prenumerera. Du kan inte svara på detta brev. Har du synpunkter på brevet eller webbplatsen vänligen kontakta Regeringskansliets kommunikationsenhet: http://www.regeringen.se/kontakt eller 08-405 10 00.
Så här säger Malmström efter fråga från Schlyter. //Erik
SV P-005376/2014 Svar från Cecilia Malmström på kommissionens vägnar (11.6.2014)
Domstolens dom av den 8 april 2014 rör ogiltigförklarandet av direktivet om lagring av uppgifter. Andra EU-instrument eller medlemsstaternas nationella lagstiftning berörs inte direkt av domen.
Utan ett direktiv om lagring av uppgifter[1] behöver en medlemsstat som inför eller upprätthåller ett datalagringssystem uppfylla kraven i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation. Enligt artikel 15.1 i detta direktiv har medlemsstaterna rätt att anta lagstiftning om lagring av uppgifter för en begränsad period om det är motiverat med tanke på förebyggande, utredning, avslöjande och åtal av brott. Sådana åtgärder måste vara förenliga med de allmänna principerna i unionslagstiftningen, inklusive de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaternas nationella lagar om lagring av uppgifter fortsätter att gälla i den utsträckning som de uppfyller dessa kriterier. Varje medlemsstat måste noggrant analysera om den nationella lagstiftningen behöver ändras.
Som redan nämnts är det endast direktivet om lagring av uppgifter som direkt omfattas av domstolens dom. Domens relevans för andra EU-åtgärder måste analyseras noga från fall till fall. När det gäller de befintliga TFTP- och PNR-avtalen och EU:s förslag till ett PNR-direktiv, som har ett begränsat syfte och en begränsad omfattning, innehåller de tydliga och strikta bestämmelser om tillgång till och behandling av uppgifter och omfattar effektiva och robusta dataskyddsbestämmelser.
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG, EUT L 105, 13.4.2006, s. 54.
//Erik
On 06/13/2014 03:21 PM, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote:
Eftersom man i EU formulerat minimikrav så konstaterar utredaren att man uppfyller dem, men att man trots det vill titta djupare inom några områden.
"Vår samlade bedömning är att det svenska regelverket om lagring och utlämnande av uppgifter ryms inom de ramar som ställs upp av unions- och europarättens allmänna principer och kravet på respekt för grundläggande rättigheter. Mot bakgrund av att unionsrätten och europarätten endast ställer upp vissa minimikrav för skydd av privatlivet som måste uppfyllas i den nationella lagstiftningen gör vi trots det bedömningen att det finns skäl att närmare överväga några regelförändringar för att ytterligare stärka skyddet för den personliga integriteten."
Med vänlig hälsning,
Anne-Marie
-----Ursprungligt meddelande----- Från: Sus Andersson [mailto:sus.andersson@farad.se] Skickat: den 13 juni 2014 12:32 Till: listan@lists.dfri.se Ämne: [DFRI-listan] Vb: Justitiedepartementet: Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring (Pressmeddelande)
Jag har ännu inte hunnit analysera utredningen i förhållande till Eu- domstolens utslag, men spontant känns ju inte slutsatsen OK...
Sus Andersson sus.andersson@farad.se 070-953 0166
-------- Originalmeddelande -------- Från: subscription@regeringen.se Datum:13-06-2014 11:48 (GMT+01:00) Till: subscription@regeringen.se Rubrik: Justitiedepartementet: Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring (Pressmeddelande)
Ser texten konstig ut? Läs den på www.regeringen.se http://www.regeringen.se/sb/d/18730/a/242377 .
Pressmeddelande 13 juni 2014 Justitiedepartementet
Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring
De svenska reglerna om lagring och utlämnande av trafikuppgifter strider inte mot EU- eller europarätten. Det konstateras i en analys som i dag har lämnats till justitieminister Beatrice Ask och som gjorts för att EU-domstolen i april ogiltigförklarade det så kallade datalagringsdirektivet.
Analysen har gjorts av den förre ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher, biträdd av professorn i folkrätt vid Uppsala universitet, Iain Cameron.
EU-domstolen har i sin dom pekat på ett antal omständigheter som tillsammans lett domstolen till slutsatsen att direktivets reglering inte lever upp till EU-rättens krav på proportionalitet. Därför har direktivet bedömts vara ogiltigt. Domstolen har dock inte uttalat sig om giltigheten av nationella regler.
Sten Heckscher bedömer att skyldigheten att lagra trafikuppgifter enligt svenska regler inte är oproportionerlig. Lagringstiden är i Sverige begränsad till sex månader och omfattar uppgifter som är nödvändiga för att förebygga, förhindra och utreda brott. Han pekar vidare på att det i svensk rätt, till skillnad från i direktivet, finns tydliga regler om villkoren för att lämna ut lagrade uppgifter. Skyddet för de uppgifter som lagras är också mer noggrant reglerat i Sverige än i direktivet. Sammantaget anser Heckscher att den svenska regleringen inte står i strid med EU- eller europarätten.
Trots det anser Heckscher, mot bakgrund av att EU-rätten och europarätten enbart ställer upp minimikrav till skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna, att det finns skäl att närmare överväga vissa åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten och skyddet av privatlivet. Det rör sig bland annat om att vidare analysera reglerna om polisens inhämtning av uppgifter i underrättelseskedet.
De fortsatta övervägandena kommer att göras i nästa del av utredarens arbete som ska presenteras omkring årsskiftet.
Kontakt
Per Claréus Pressekreterare hos Beatrice Ask 08-405 47 22 072-572 48 48
Relaterat
- Ds 2014:23 Datalagring, EU-rätten och svensk rätt
http://www.regeringen.se/sb/d/18311/a/242360
- Webb-tv från pressträff: EU-domstolens dom om
datalagringsdirektivet och de svenska reglerna http://www.regeringen.se/sb/d/18729/a/242252
Namn på din prenumeration: Sus
Prenumeration utifrån: Ämnesområde
E-post skickas: Omedelbart
Prenumerationen skickas till: sus.andersson@farad.se
Du ändrar och avslutar själv din prenumeration genom att logga in med din e- postadress och det lösenord du har valt på http://www.regeringen.se/prenumerera. Du kan inte svara på detta brev. Har du synpunkter på brevet eller webbplatsen vänligen kontakta Regeringskansliets kommunikationsenhet: http://www.regeringen.se/kontakt eller 08-405 10 00.
-
Anne-Marie Eklund-Löwinder -
Erik Josefsson -
Sus Andersson