När jag helt kort jobbade som programmerare runt sekelskiftet fanns en användarförening för dom företag som använde systemet.
Jag tror inte att det hade påverkat varken användare, utvecklare eller systemets funktionalitet om systemets kod hade varit offentlig, inte ens om den varit GPLad.
Det borde finnas en drös med avhandlingar om olika användarföreningars finansieringsmodeller från 1970-talet och framåt. Så vitt jag kan minnas från sekelskiftet var inte licensavgifter en avgörande inkomstkälla där jag jobbade utan det var drift, utveckling och underhåll som användarna betalade för. Några pytsade bara till gemensamma projekt, andra betalade för företagsspecifika lösningar.
Eftersom jag funderat på detta några gånger förut känner jag som vanligt förundran över att det inte verkar finnas nån offentlig debatt om finansieringsmodeller för till exempel journalhanteringssystem med samma (eller gärna bättre) funktionalitet som Cosmic eller Millennium med GPLad källkod. Om inte annat borde väl inlåsningseffekterna bli mindre om användarkompetensen blir aningen högre?
Oavsett, om jag inte minns fel fanns det en kommissionsbeställd rapport som visade att det går att uttrycka tillgång till källkod och som ett tekniskt ska-krav i upphandlingsprocessen.
Finns en gamma artikel om användarförengar här: https://www.nyteknik.se/industri/anvandarforeningar-kan-stalla-krav/1692964
Nu när kommissionen får kritik för säkerhetsbrister i sin åldersverifikationsapp så skulle man kunna tänka sig att användare vill hjälpa till att fixa problemen? https://www.politico.eu/article/brussels-tells-eu-countries-to-use-its-age-c...
mvh
//Erik