Nedan följer en tidigare mejlväxling jag haft med Polismyndigheten angående utvecklingen av den nya statliga e-legitimationen (Sverige-id). Svaren från Polismyndigheten har sedan använts i ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), vilket publiceras i en separat tråd. Texten är kopierad från olika PDF-filer, vilket gör att formateringen på enstaka ställen kan avvika, men jag har gjort mitt bästa för att återge originalet i sin helhet. Polismyndighetens diarienummer: A741.599/2025 -------------------------------------------------------------------------- Mottagare: registrator.kansli@polisen.se Datum: 2025-11-10 Ämne: Frågor om användning av statlig e-legitimation och EUDI Wallet Hej, Jag har förstått att Polismyndigheten, i enlighet med regeringens beslut den 31 mars 2025, har fått i uppdrag att utfärda en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå enligt EU:s eIDAS-förordning (eIDAS 2.0). Jag önskar få klarhet i följande: 1. Kommer det att gå att använda den statliga e-legitimationen på en dator med vilket operativsystem som helst (t.ex. Windows, macOS, Linux eller Chrome OS)? 2. Kommer användningen av den statliga e-legitimationen att kräva att jag använder EUDI Wallet för att logga in på myndigheters digitala tjänster? 3. Är det möjligt att använda den statliga e-legitimationen direkt, utan att använda EUDI Wallet eller någon annan digital identitetsplånbok – och i så fall, hur säkerställs interoperabilitet med EU:s krav? Om EUDI Wallet blir ett krav vill jag framföra min oro över att integrera den statliga e-legitimationen i kommersiella plattformars (Apple, Google, Microsoft) ekosystem, vilket riskerar att kollidera med flera GDPR-principer, såsom artikel 5.1.c (dataminimering), artikel 5.1.b (ändamålsbegränsning) och artikel 7.4 (frivilligt och informerat samtycke). Utifrån den information jag hittat tycks EUDI Wallet initialt endast vara tillgänglig som mobilapplikation för iOS eller Android (med potentiellt krav på Google Play Services för Android). Därför är jag orolig för att medborgare kan tvingas in i dessa kommersiella företags ekosystem för att få tillgång till viktiga samhällstjänster, särskilt de utan smartphone eller på alternativa plattformar som Linux, där dessa GDPR-principer och samtycke kan åsidosättas. Hur avser Polismyndigheten att säkerställa rätten till integritet och teknikneutral valfrihet i linje med eIDAS proportionalitetskrav? Finns det planerade alternativa lösningar för operativsystem som Linux eller telefoner utan Google Play Services, eller andra sätt att använda statlig e-legitimation utan EUDI Wallet? Vad är den förväntade tidsplanen för lansering, och hur integreras detta med befintliga e-legitimationer som BankID? Jag ser fram emot ett tydligt och formellt svar i denna fråga. Med vänlig hälsning -------------------------------------------------------------------------- Från: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2025-11-18 Ämne: Sv: Frågor om användning av statlig e-legitimation och EUDI Wallet Svar på frågor om statlig e-legitimation och EUDI Wallet Du har ställt tre frågor enligt ovan till Polismyndigheten. Dina frågor har fördelats till serviceavdelningen att besvara. Nedan redovisas frågorna och Polismyndighetens svar. 1 Statlig e-legitimation på dator Kommer det att gå att använda den statliga e-legitimationen på en dator med vilket operativsystem som helst (t.ex. Windows, macOS, Linux eller Chrome OS)? 1.1 Svar I det första skedet kommer användning på enheter med iOS och Android att stödjas. 2 Krävs EUDI Wallet? Kommer användningen av den statliga e-legitimationen att kräva att jag använder EUDI Wallet för att logga in på myndigheters digitala tjänster? 2.1 Svar Den statliga e-legitimationen är en fristående tjänst som godkänns inom Sverige och inom Europa i enlighet med eIDAS (EU-förordning om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden.) 3 E-legitimationen utan EUDI Wallet Är det möjligt att använda den statliga e-legitimationen direkt, utan att använda EUDI Wallet eller någon annan digital identitetsplånbok – och i så fall, hur säkerställs interoperabilitet med EU:s krav? 3.1 Svar Den statliga e-legitimationen kommer att kunna användas i enlighet eIDAS. Detta kommer att ske genom anslutning till Sweden Connect, som tillhandahålls genom Myndigheten för digital förvaltning. -------------------------------------------------------------------------- Mottagare: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2025-11-19 Ämne: Re: Sv: Frågor om användning av statlig e-legitimation och EUDI Wallet Hej, Jag återkommer med anledning av ert svar den 18 november 2025, som skickades som bifogad PDF. Bifogat till detta mejl finns: 1. Mitt ursprungliga mejl (PDF) 2. Ert svar (PDF) Begäran om diarienummer Enligt offentlighetsprincipen (TF 2 kap.) och Förvaltningslagen (2017:900) begär jag härmed att omedelbart få del av diarienumret för detta ärende. Diarienumret behövs för att jag ska kunna hänvisa korrekt i all framtida korrespondens och för att säkerställa att min uppföljning diarieförs i samma ärende. Uppföljning – obesvarade frågor Ert tidigare svar besvarade tyvärr inte merparten av mina frågor och inte heller de integritets- och teknikneutralitetsproblem jag lyfte. För tydlighetens skull upprepar jag här de frågor som fortfarande saknar svar: 1. Kommer den statliga e-legitimationen i något skede att kunna användas på datorer med Linux eller är den permanent begränsad till mobila enheter med iOS och Android? 2. Kommer det att krävas att medborgaren installerar och använder en EUDI-kompatibel plånbok för att kunna använda den statliga e-legitimationen vid inloggning till svenska myndigheters digitala tjänster? 3. Kommer det att finnas något tekniskt alternativ som gör det möjligt att använda den statliga e-legitimationen på hög tillitsnivå utan att tvingas installera en EUDI-plånbok (t.ex. via webbläsare, lokalt installerat program eller hårdvarutoken)? Om ja – hur ser det alternativet ut och när planeras det bli tillgängligt? 4. Hur avser Polismyndigheten att leva upp till eIDAS-förordningens krav på teknikneutralitet och proportionalitet samt DIGG:s riktlinjer om teknikneutralitet, när den första versionen enligt ert svar enbart stödjer iOS och Android? 5. Hur avser Polismyndigheten att säkerställa att medborgare inte tvingas in i kommersiella aktörers (Apple, Google, Microsoft m.fl.) ekosystem och därmed riskera brott mot GDPR artikel 5.1.b (ändamålsbegränsning), 5.1.c (dataminimering) och 7.4 (frivilligt samtycke) – särskilt för medborgare som använder Linux-datorer eller Android-telefoner utan Google Play Services? 6. Finns planer på en renodlad desktop-lösning eller annan lösning som fungerar utan Google Play Services, och i så fall när beräknas den bli tillgänglig? 7. Hur ser den konkreta tidsplanen ut för lansering av den statliga e-legitimationen? Kommer den att ersätta eller samexistera med dagens BankID-lösningar på lång sikt? 8. Kommer den statliga e-legitimationen att kunna användas för annan inloggning än till myndigheter (t.ex. banktjänster, regionernas hälsotjänster, apotek etc.) eller blir användningsområdet begränsat? Jag är medveten om att utvecklingen pågår och att vissa detaljer ännu inte är helt klara, men medborgarna har rätt att få tydlig information om vilka begränsningar och krav som kommer att gälla – särskilt när det rör grundläggande rättigheter som tillgång till samhällstjänster och skydd för den personliga integriteten. Jag ber att få ett komplett och tydligt svar på samtliga punkter ovan, samt diarienumret, senast inom den tid som följer av förvaltningslagen (20 arbetsdagar från det att detta mejl diarieförs). Med vänliga hälsningar -------------------------------------------------------------------------- Från: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2025-11-25 Ämne: Re: Sv: Frågor om användning av statlig e-legitimation och EUDI Wallet Svar på kompletterande frågor om statlig e-legitimation och EUDI Wallet Du har ställt ett antal kompletterande frågor enligt ovan till Polismyndigheten. Dina frågor, liksom de inledande frågorna, har fördelats till serviceavdelningen att besvara. Nedan redovisas frågorna och Polismyndighetens svar. 1 Statlig e-legitimation på dator Kommer den statliga e-legitimationen i något skede att kunna användas på datorer med Linux eller är den permanent begränsad till mobila enheter med iOS och Android? 1.1 Svar Det som ännu är beslutat är att det i första skedet kommer att stödjas iOS och Android. 2 Krav på EUDI-kompatibel plånbok Kommer det att krävas att medborgaren installerar och använder en EUDI-kompatibel plånbok för att kunna använda den statliga e-legitimationen vid inloggning till svenska myndigheters digitala tjänster? 2.1 Svar Den statliga e-legitimationen är en fristående tjänst, det kommer alltså inte krävas en EUDI-kompatibel plånbok. 3 Alternativ till EUDI-kompatibel plånbok Kommer det att finnas något tekniskt alternativ som gör det möjligt att använda den statliga e-legitimationen på hög tillitsnivå utan att tvingas installera en EUDI-plånbok (t.ex. via webbläsare, lokalt installerat program eller hårdvarutoken)? Om ja – hur ser det alternativet ut och när planeras det bli tillgängligt? 3.1 Svar Den statliga e-legitimationen är en fristående tjänst, det kommer alltså inte krävas en EUDI-kompatibel plånbok. Det är regeringen som fattar beslut om när den statliga e-legitimationen ska lanseras. Eventuellt krävs dessutom ett riksdagsbeslut i frågan. Det senaste regeringsbeslutet i ärendet fattades den 27 mars (Uppdrag att utfärda en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå, Ju2025/00740). 4 Teknikneutralitet och proportionalitet Hur avser Polismyndigheten att leva upp till eIDAS-förordningens krav på teknikneutralitet och proportionalitet samt DIGG:s riktlinjer om teknikneutralitet, när den första versionen enligt ert svar enbart stödjer iOS och Android? 4.1 Svar I eIDAS föreskrivs interoperabilitet mellan nationella system för elektronisk identifiering mellan EU:s medlemsstater. Detta kräver utveckling av ett teknikneutralt ramverk som inte gynnar någon särskild teknisk lösning för införande av e-legitimation. Hur sådana krav ska realiseras i praktiken kommer EU och medlemsländerna behöva ta ställning till de kommande åren. 5 Kommersiella aktörer Hur avser Polismyndigheten att säkerställa att medborgare inte tvingas in i kommersiella aktörers (Apple, Google, Microsoft m.fl.) ekosystem och därmed riskera brott mot GDPR artikel 5.1.b (ändamålsbegränsning), 5.1.c (dataminimering) och 7.4 (frivilligt samtycke) – särskilt för medborgare som använder Linux-datorer eller Android-telefoner utan Google Play Services? 5.1 Svar Se svar 4.1. 6 Desktop-lösning Finns planer på en renodlad desktop-lösning eller annan lösning som fungerar utan Google Play Services, och i så fall när beräknas den bli tillgänglig? 6.1 Svar Det finns i nuläget inte några sådana planer. 7 Konkret tidplan Hur ser den konkreta tidsplanen ut för lansering av den statliga e-legitimationen? Kommer den att ersätta eller samexistera med dagens BankID-lösningar på lång sikt? 7.1 Svar Lagstiftaren kommer att besluta en tidplan för införandet av den statliga e-legitimationen. 8 Annan inloggning än myndigheter Kommer den statliga e-legitimationen att kunna användas för annan inloggning än till myndigheter (t.ex. banktjänster, regionernas hälsotjänster, apotek etc.) eller blir användningsområdet begränsat? 8.1 Svar Huruvida andra aktörer än de statliga önskar använda den statliga e-legitimationen är en fråga för dessa aktörer. Polismyndigheten kommer att återkomma med mer information om praktiska möjligheter till sådan användning längre fram i tiden. Det kan dock redan nu konstateras att de statliga e-legitimationerna är ämnade att tillhandahållas inom ramen för lag (2023:704) om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post, vilket innebär att flera offentliga aktörer än endast statliga myndigheter kommer att erbjuda de aktuella tjänsterna. -------------------------------------------------------------------------- Mottagare: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2026-02-21 Ämne: Kompletterande frågor om statlig e‑legitimation och teknikneutralitet (dnr A741.599/2025) Hej, Tack för ert svar den 25 november 2025 i ärende A741.599/2025. Detta mejl är ett svar i samma ärende för att säkerställa korrekt diarieföring av konversationen. Jag konstaterar att flera av mina frågor fortfarande inte besvaras i sak, utan endast mycket övergripande. För att kunna ta ställning till hur den statliga e‑legitimationen påverkar min och andras möjlighet att använda offentliga e‑tjänster på ett teknikneutralt och integritetsvänligt sätt behöver jag mer konkreta besked. Nedan preciserar jag vad som fortfarande är oklart. 1. Stöd för Linux och andra desktopmiljöer. I ert svar anger ni endast att det i första skedet kommer att stödjas iOS och Android. Min fråga gällde särskilt om det finns någon avsikt eller inriktning att den statliga e‑legitimationen på sikt ska kunna användas på datorer med Linux eller på Android-telefoner utan Google Play Services, eller om Polismyndighetens plan är att permanent begränsa användningen till kommersiella ekosystem (Apple/Google/Microsoft)? Jag ber om ett klargörande om vilken övergripande inriktning Polismyndigheten har i denna fråga, även om alla detaljer ännu inte är beslutade. 2. Konkret teknisk lösning utan EUDI‑plånbok. Ni anger att den statliga e‑legitimationen är en fristående tjänst och att det därför inte kommer att krävas en EUDI‑kompatibel plånbok. Min fråga gällde dock vilken konkret teknisk lösning som då avses för användning på hög tillitsnivå, exempelvis: webbläsarbaserad lösning, lokal klientprogramvara, smartkort/hårdvarutoken eller annan lösning. Jag önskar en mer tekniskt konkret beskrivning av hur inloggning till svenska myndigheters e‑tjänster är tänkt att fungera utan EUDI‑plånbok, samt om denna lösning kommer att vara oberoende av specifika mobilplattformar (iOS/Android). 3. Teknikneutralitet, fysisk bärare och proportionalitet. I ert svar på fråga 4 återger ni eIDAS‑förordningens krav på interoperabilitet och teknikneutralitet på en övergripande nivå, men inte hur Polismyndigheten själv avser att praktiskt leva upp till dessa krav när man i första skedet endast planerar stöd för iOS och Android. I Finansdepartementets pressmeddelande den 22 januari 2026 om den statliga e‑legitimationen anges att e‑legitimationen ”ska finnas på en fysisk bärare, till exempel ett eget kort eller det nationella id‑kortet”. En e‑legitimation på en fysisk bärare, utformad med öppna och väletablerade standarder, möjliggör i princip användning tillsammans med valfri enhet som kan läsa den fysiska bäraren, oavsett operativsystem. Mot denna bakgrund ber jag om ett förtydligande av: – Hur Polismyndigheten bedömer att ett initialt stöd enbart för iOS/Android är förenligt med kravet på teknikneutralitet och proportionalitet. – Hur denna inriktning harmoniserar med regeringens uttalade ambition om en fysisk bärare som ska vara tillgänglig för så många som möjligt. – Om det finns någon plan att vid ett senare skede erbjuda en lösning som inte förutsätter ägande av smartphone från Apple eller Google. 4. GDPR och risken att tvingas in i kommersiella ekosystem. På min tidigare fråga om hur Polismyndigheten avser att säkerställa att medborgare inte i praktiken tvingas in i de kommersiella ekosystem som Apple, Google m.fl. kontrollerar – med hänvisning bland annat till GDPR artikel 5.1 b (ändamålsbegränsning), 5.1 c (dataminimering) och 7.4 (frivilligt samtycke) – hänvisar ni endast till ert svar på fråga 4. Jag ber särskilt om ett tydligt ställningstagande i följande situationer: – Medborgare som använder Linux‑datorer. – Medborgare som använder Android‑telefoner utan Google Play Services. – Medborgare som inte har smartphone över huvud taget. Vilka konkreta alternativ ska dessa personer ha för att kunna använda den statliga e‑legitimationen på högsta tillitsnivå, utan att behöva ansluta sig till Microsoft-, Apple‑ eller Google‑ekosystemen? Hur säkerställer lösningen tillgänglighet enligt DOS-lagen (2018:1177) för medborgare som inte kan eller vill använda smartphones? Ni bekräftar i ert svar 6.1 att det saknas planer för desktop-lösningar eller lösningar utan Google Play Services. Innebär detta att Polismyndighetens officiella ställningstagande är att medborgare som av integritetsskäl eller tekniska skäl inte använder Googles eller Apples ekosystem exkluderas från möjligheten att använda den statliga e-legitimationen på högsta tillitsnivå? Hur rimmar detta med proportionalitetsprincipen i eIDAS-förordningen och kravet att e-legitimationen ska vara tillgänglig för så många som möjligt? Vidare, hur bedömer Polismyndigheten beroendet av utländska plattformsägares (Apple/Google) kontroll över app-distribution ur ett perspektiv på svensk digital suveränitet? 5. Dataskydd genom design (artikel 25 GDPR). Har Polismyndigheten, inom ramen för uppdraget om statlig e‑legitimation, genomfört någon dokumenterad bedömning enligt artikel 25 GDPR (dataskydd genom design och som standard) där bland annat följande aspekter analyseras: – Nödvändighet och proportionalitet i att initialt begränsa användningen till iOS/Android. – Beroendet av Apple/Google och den ytterligare personuppgiftsbehandling som dessa plattformar medför. – Möjliga alternativ med hög eller mycket hög säkerhetsnivå som samtidigt är mer plattformsoberoende och integritetsskyddande (t.ex. FIDO2/WebAuthn, hårdvarutoken eller andra lösningar) samt skälen till att eventuella sådana alternativ inte valts. Om en sådan bedömning har genomförts ber jag att ni i vart fall i sak redogör för de huvudsakliga överväganden och slutsatser som gjorts i dessa frågor. 6. Konsekvensbedömning (DPIA) enligt artikel 35 GDPR. Har Polismyndigheten genomfört en konsekvensbedömning avseende dataskydd (DPIA) enligt artikel 35 GDPR för den statliga e‑legitimationen? – Om ja, omfattar den uttryckligen riskerna kopplade till beroende av tredjepartsplattformar (Apple/Google) och dessa aktörers datainsamling i samband med användning av e‑legitimationen? – Jag ber i så fall om en sammanfattande redogörelse för hur dessa risker har identifierats, bedömts och vilka åtgärder som planeras för att minska dem. 7. Relation till befintliga e‑legitimationer såsom BankID. På min fråga om den konkreta tidsplanen för lansering samt relationen till dagens BankID‑lösningar svarar ni att lagstiftaren kommer att besluta en tidplan. Min fråga gällde dock även hur Polismyndigheten ser på relationen till befintliga lösningar, särskilt BankID: – Är myndighetens inriktning att den statliga e‑legitimationen långsiktigt ska samexistera med BankID och andra kommersiella e‑legitimationer, eller är målsättningen att den statliga lösningen på sikt ska ersätta dessa? Jag ber om Polismyndighetens bedömning/inriktning i denna fråga, med utgångspunkt i de regeringsuppdrag som finns. 8. Användningsområde utanför statliga myndigheter. I ert svar på min tidigare fråga anger ni att det är upp till andra aktörer om de önskar använda den statliga e‑legitimationen, och hänvisar till lag (2023:704). Min fråga gällde om Polismyndigheten avser att utforma den statliga e‑legitimationen och dess anslutningsmodeller så att det faktiskt blir praktiskt möjligt för t.ex. banker, regioner och apotek att ansluta sig. Jag ber därför om besked om Polismyndigheten, inom ramen för sitt uppdrag, planerar att möjliggöra sådan användning genom tekniska och avtalsmässiga lösningar, eller om det i praktiken endast är statliga myndigheters e‑tjänster som är i fokus. Jag är medveten om att allt ännu inte är slutligt beslutat. Min begäran är därför inte att få detaljerade tekniska specifikationer, utan att få del av den övergripande inriktning, plan och bedömning som Polismyndigheten arbetar efter, så långt det är möjligt utifrån gällande regeringsuppdrag. Jag ber att dessa frågor besvaras skriftligen inom skälig tid enligt förvaltningslagen, och att svaret diarieförs i samma ärende (dnr A741.599/2025). Med vänlig hälsning -------------------------------------------------------------------------- Från: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2026-02-26 Ämne: Kompletterande frågor om statlig e-legitimation och teknikneutralitet (dnr A741.599/2025) Svar på kompletterande frågor om statlig e-legitimation och EUDI Wallet Du har ställt ett antal kompletterande frågor till Polismyndigheten i angivet ärende. Dina frågor, liksom de inledande frågorna, har fördelats till serviceavdelningen att besvara. Nedan redovisas frågorna och Polismyndighetens svar. 1 Stöd för Linux och andra desktopmiljöer I ert svar anger ni endast att det i första skedet kommer att stödjas iOS och Android. Min fråga gällde särskilt om det finns någon avsikt eller inriktning att den statliga e-legitimationen på sikt ska kunna användas på datorer med Linux eller på Android-telefoner utan Google Play Services, eller om Polismyndighetens plan är att permanent begränsa användningen till kommersiella ekosystem (Apple/Google/Microsoft)? Jag ber om ett klargörande om vilken övergripande inriktning Polismyndigheten har i denna fråga, även om alla detaljer ännu inte är beslutade. 1.1 Svar Det finns i nuläget inte några beslut eller planer förutom stöd för iOS och Android. 2 Konkret teknisk lösning utan EUDI-plånbok Ni anger att den statliga e-legitimationen är en fristående tjänst och att det därför inte kommer att krävas en EUDI-kompatibel plånbok. Min fråga gällde dock vilken konkret teknisk lösning som då avses för användning på hög tillitsnivå, exempelvis: webbläsarbaserad lösning, lokal klientprogramvara, smartkort/hårdvarutoken eller annan lösning. Jag önskar en mer tekniskt konkret beskrivning av hur inloggning till svenska myndigheters e-tjänster är tänkt att fungera utan EUDI-plånbok, samt om denna lösning kommer att vara oberoende av specifika mobilplattformar (iOS/Android). 2.1 Svar Polismyndigheten kommer att återkomma med en beskrivning av hur inloggning med mera ska ske. Information om detta kommer att publiceras på Polismyndighetens webbplats. Avseende plattformsstöd, se svar 1.1 ovan. 3 Teknikneutralitet, fysisk bärare och proportionalitet I ert svar på fråga 4 återger ni eIDAS-förordningens krav på interoperabilitet och teknikneutralitet på en övergripande nivå, men inte hur Polismyndigheten själv avser att praktiskt leva upp till dessa krav när man i första skedet endast planerar stöd för iOS och Android. I Finansdepartementets pressmeddelande den 22 januari 2026 om den statliga e-legitimationen anges att e-legitimationen ”ska finnas på en fysisk bärare, till exempel ett eget kort eller det nationella id-kortet”. En e-legitimation på en fysisk bärare, utformad med öppna och väletablerade standarder, möjliggör i princip användning tillsammans med valfri enhet som kan läsa den fysiska bäraren, oavsett operativsystem. Mot denna bakgrund ber jag om ett förtydligande av: – Hur Polismyndigheten bedömer att ett initialt stöd enbart för iOS/Android är förenligt med kravet på teknikneutralitet och proportionalitet. – Hur denna inriktning harmoniserar med regeringens uttalade ambition om en fysisk bärare som ska vara tillgänglig för så många som möjligt. – Om det finns någon plan att vid ett senare skede erbjuda en lösning som inte förutsätter ägande av smartphone från Apple eller Google. 3.1 Svar Polismyndigheten kommer att ta fram en teknisk lösning som realiserar de krav som lagstiftaren ställer. I eIDAS föreskrivs som sagt interoperabilitet mellan nationella system för elektronisk identifiering mellan EU:s medlemsstater. Detta kräver utveckling av ett teknikneutralt ramverk som inte gynnar någon särskild teknisk lösning för införande av e-legitimation. Hur sådana krav ska realiseras i praktiken kommer EU och medlemsländerna behöva ta ställning till de kommande åren. Frågan om vilket stöd för olika tekniska plattformar som ska erbjudas är därmed i första hand en fråga för lagstiftaren. Övrigt avseende plattformsstöd, se svar 1.1 ovan. 4 GDPR och risken att tvingas in i kommersiella ekosystem På min tidigare fråga om hur Polismyndigheten avser att säkerställa att medborgare inte i praktiken tvingas in i de kommersiella ekosystem som Apple, Google m.fl. kontrollerar – med hänvisning bland annat till GDPR artikel 5.1 b (ändamålsbegränsning), 5.1 c (dataminimering) och 7.4 (frivilligt samtycke) – hänvisar ni endast till ert svar på fråga 4. Jag ber särskilt om ett tydligt ställningstagande i följande situationer: – Medborgare som använder Linux-datorer. – Medborgare som använder Android-telefoner utan Google Play Services. – Medborgare som inte har smartphone över huvud taget. Vilka konkreta alternativ ska dessa personer ha för att kunna använda den statliga e-legitimationen på högsta tillitsnivå, utan att behöva ansluta sig till Microsoft-, Apple- eller Google-ekosystemen? Hur säkerställer lösningen tillgänglighet enligt DOS-lagen (2018:1177) för medborgare som inte kan eller vill använda smartphones? Ni bekräftar i ert svar 6.1 att det saknas planer för desktop-lösningar eller lösningar utan Google Play Services. Innebär detta att Polismyndighetens officiella ställningstagande är att medborgare som av integritetsskäl eller tekniska skäl inte använder Googles eller Apples ekosystem exkluderas från möjligheten att använda den statliga e-legitimationen på högsta tillitsnivå? Hur rimmar detta med proportionalitetsprincipen i eIDAS-förordningen och kravet att e-legitimationen ska vara tillgänglig för så många som möjligt? Vidare, hur bedömer Polismyndigheten beroendet av utländska plattformsägares (Apple/Google) kontroll över app-distribution ur ett perspektiv på svensk digital suveränitet? 4.1 Svar Polismyndigheten har inte tagit ställning i sådana it-politiska frågor som du berör ovan, utan nöjer sig med att leva upp till gällande rätt. Det kan också noteras att Polismyndigheten, på dataskyddets område, står under tillsyn av Integritetsskyddsmyndigheten. Avseende lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, den så kallade DOS-lagen, så kommer Polismyndigheten i tillämpliga delar att leva upp till kraven som ställs. Det kan noteras att Myndigheten för digital förvaltning, Digg, enligt tillhörande förordning (2018:1938) utövar tillsyn på området och i denna flera gånger granskat Polismyndigheten. 5 Dataskydd genom design (artikel 25 GDPR) Har Polismyndigheten, inom ramen för uppdraget om statlig e-legitimation, genomfört någon dokumenterad bedömning enligt artikel 25 GDPR (dataskydd genom design och som standard) där bland annat följande aspekter analyseras: – Nödvändighet och proportionalitet i att initialt begränsa användningen till iOS/Android. – Beroendet av Apple/Google och den ytterligare personuppgiftsbehandling som dessa plattformar medför. – Möjliga alternativ med hög eller mycket hög säkerhetsnivå som samtidigt är mer plattformsoberoende och integritetsskyddande (t.ex. FIDO2/WebAuthn, hårdvarutoken eller andra lösningar) samt skälen till att eventuella sådana alternativ inte valts. Om en sådan bedömning har genomförts ber jag att ni i vart fall i sak redogör för de huvudsakliga överväganden och slutsatser som gjorts i dessa frågor. 5.1 Svar Polismyndigheten har en väl utvecklad process för dataskydd. Det kan i sammanhanget noteras att sådana e-legitimationer på högsta tillitsnivå också ska granskas och godkännas både av svenska myndigheter och av EU. I denna granskning ingår en bedömning av de tekniska plattformar och de processer, som tillämpas (Se lag (2023:704) om auktorisationssystem respektive förordning (2023:709) om auktorisationssystem.). Den statliga e-legitimationen är även ansluten till tillitsramverket för Svensk e-legitimation som etablerar gemensamma krav för utfärdare av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) granskade och godkända e-legitimationer. Även i denna granskning ingår moment som avser dataskyddet. 6 Konsekvensbedömning (DPIA) enligt artikel 35 GDPR Har Polismyndigheten genomfört en konsekvensbedömning avseende dataskydd (DPIA) enligt artikel 35 GDPR för den statliga e-legitimationen? – Om ja, omfattar den uttryckligen riskerna kopplade till beroende av tredjepartsplattformar (Apple/Google) och dessa aktörers datainsamling i samband med användning av e-legitimationen? – Jag ber i så fall om en sammanfattande redogörelse för hur dessa risker har identifierats, bedömts och vilka åtgärder som planeras för att minska dem. 6.1 Svar Se svar 5.1 ovan. Polismyndigheten har givetvis även flera dataskyddsombud som övervakar att myndigheten följer dataskyddsförordningen vid behandling av personuppgifter. 7 Relation till befintliga e-legitimationer såsom BankID På min fråga om den konkreta tidsplanen för lansering samt relationen till dagens BankID-lösningar svarar ni att lagstiftaren kommer att besluta en tidplan. Min fråga gällde dock även hur Polismyndigheten ser på relationen till befintliga lösningar, särskilt BankID: – Är myndighetens inriktning att den statliga e-legitimationen långsiktigt ska samexistera med BankID och andra kommersiella e-legitimationer, eller är målsättningen att den statliga lösningen på sikt ska ersätta dessa? Jag ber om Polismyndighetens bedömning/inriktning i denna fråga, med utgångspunkt i de regeringsuppdrag som finns. 7.1 Svar Polismyndigheten har inga synpunkter på om och hur BankID ska samexistera med den statliga e-legitimationen. 8 Användningsområde utanför statliga myndigheter I ert svar på min tidigare fråga anger ni att det är upp till andra aktörer om de önskar använda den statliga e-legitimationen, och hänvisar till lag (2023:704). Min fråga gällde om Polismyndigheten avser att utforma den statliga e-legitimationen och dess anslutningsmodeller så att det faktiskt blir praktiskt möjligt för t.ex. banker, regioner och apotek att ansluta sig. Jag ber därför om besked om Polismyndigheten, inom ramen för sitt uppdrag, planerar att möjliggöra sådan användning genom tekniska och avtalsmässiga lösningar, eller om det i praktiken endast är statliga myndigheters e-tjänster som är i fokus. 8.1 Svar Den statliga e-legitimationen kommer som sagt att anslutas till auktorisationssystemet. Genom samma system kommer den att frivilligt tillgängliggöras för andra aktörer, än de som omfattas av obligatoriet i systemet. -------------------------------------------------------------------------- Mottagare: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2026-03-15 Ämne: Begäran om utlämnande av handlingar rörande statlig e-legitimation (dnr A741.599/2025) Hej, Tack för ert svar den 26 februari 2026 i ärende A741.599/2025. Mot bakgrund av de uppgifter ni lämnat i detta och tidigare svar samt regeringens uppdrag till Polismyndigheten att utforma och utfärda en statlig e‑legitimation som bland annat ska kunna finnas på en fysisk bärare, begär jag härmed, med stöd av 2 kap. tryckfrihetsförordningen, att omedelbart få ta del av följande allmänna handlingar i elektronisk form (t.ex. pdf via e‑post), i den mån de finns upprättade eller inkomna hos Polismyndigheten: 1. Eventuella konsekvensbedömningar avseende dataskydd (DPIA) enligt artikel 35 GDPR som avser den statliga e‑legitimationen, inklusive bilagor. 2. Dokumenterade bedömningar enligt artikel 25 GDPR ("dataskydd genom design och som standard") som avser den statliga e‑legitimationen, i synnerhet sådana där följande frågor berörs: – Valet att initialt begränsa användningen till iOS/Android. – Beroendet av Apple/Google och personuppgiftsbehandling kopplad till dessa plattformar. – Överväganden kring alternativa lösningar (t.ex. FIDO2/WebAuthn, hårdvarutoken, fysisk bärare mot desktop m.m.) och skälen till att sådana eventuella alternativ inte valts. 3. Tekniska inriktningsbeslut, kravspecifikationer eller andra beslutsunderlag där plattformsstödet för den statliga e‑legitimationen fastställs, inklusive uppgifter om att stöd i nuläget endast planeras för iOS och Android. 4. Riskanalyser, beslutsunderlag eller utredningar där frågor om: – Teknikneutralitet och proportionalitet enligt eIDAS. – Tillgänglighet enligt DOS‑lagen (2018:1177). – Risken för digitalt utanförskap för personer utan iOS/Android‑enheter har behandlats inom ramen för arbetet med den statliga e‑legitimationen. 5. Dokumentation inklusive protokoll, tjänsteanteckningar eller utredningsrapporter som ligger till grund för de uppgifter ni lämnat i svarspunkterna 4.1, 5.1 och 6.1 i ert mejl den 26 februari 2026. 6. Handlingar som rör genomförandet av regeringens uppdrag att ta fram en statlig e‑legitimation på högsta tillitsnivå, i den del som avser utformningen av e‑legitimationen på en fysisk bärare (t.ex. eget kort eller nationellt id‑kort) och hur denna lösning ska göras tillgänglig på ett teknikneutralt sätt. Här avser jag särskilt beslutsunderlag, inriktningsbeslut, kravspecifikationer eller annan dokumentation där Polismyndigheten analyserar eller tar ställning till hur uppdraget om fysisk bärare ska genomföras i relation till plattformsstöd, teknikneutralitet, tillgänglighet och proportionalitet. I den mån sådana handlingar explicit hänvisar till regeringens beslut (Ju2025/00740) eller till regeringens pressmeddelande den 23 januari 2026 om statlig e‑legitimation, omfattas de av denna begäran. 7. Korrespondens (e‑post och tjänsteanteckningar) mellan Polismyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) rörande tolkningen av teknikneutralitet och plattformsstöd för den statliga e‑legitimationen. Om någon av de efterfrågade handlingarna helt eller delvis omfattas av sekretess ber jag att ni lämnar ut handlingarna med maskering i de delar som bedöms sekretessbelagda, i enlighet med 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen. Jag ber att få handlingarna expedierade skyndsamt via e‑post till denna adress. Om ni bedömer att vissa av de efterfrågade handlingarna inte finns hos Polismyndigheten ser jag gärna att ni kort anger detta för respektive punkt. Jag utgår från att denna begäran och ert eventuella svar diarieförs i samma ärende (dnr A741.599/2025). Med vänlig hälsning -------------------------------------------------------------------------- Mottagare: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2026-03-18 Ämne: Uppföljning med anledning av DIGG:s svar om statlig e-legitimation (dnr A741.599/2025) Hej, Jag hänvisar till vår tidigare korrespondens i ärende A741.599/2025 rörande den statliga e‑legitimationen på högsta tillitsnivå samt till de svar jag nu fått från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). DIGG uppger bland annat följande i sitt svar till mig: - Att tillitsramverket för Svensk e‑legitimation är teknikneutralt och inte innehåller krav som kopplar till specifika plattformar eller operativsystem. - Att motsvarande europeiska tillitsramverk i eIDAS genomförandeförordning (EU) 2015/1502 inte heller ställer krav på viss plattform. - Att Sweden Connect bygger på öppna standarder och inte reglerar vilka enheter eller operativsystem en specifik e‑legitimation ska stödja. - Att "Tillitsramverket beskriver vad som ska uppnås men inte hur. Det ger alltså stort utrymme för en utfärdare att utforma sin lösning". - Att frågor om plattformsstöd, tillgänglighet och användbarhet för den statliga e‑legitimationen är Polismyndighetens ansvar. DIGG anger vidare att det, utifrån tillitsramverket för en e‑legitimation på högsta tillitsnivå, är möjligt att utforma en plattformsoberoende lösning och att ramverket inte innehåller några krav som hindrar en sådan utformning. Mot denna bakgrund ber jag om ett förtydligande och mer preciserade svar från Polismyndigheten på följande punkter: 1. Polismyndighetens ansvar för plattformsval. DIGG klargör att varken eIDAS, genomförandeförordningen eller tillitsramverket ställer krav på att den statliga e‑legitimationen ska vara begränsad till iOS och Android, samt att det är Polismyndigheten som ansvarar för plattformsstöd, tillgänglighet och användbarhet. Jag ber därför att Polismyndigheten bekräftar att beslutet/inriktningen att i nuläget endast stödja iOS och Android (och att sakna planer för Linux/desktop, Android utan Google Play Services eller personer utan smartphone) är ett medvetet val av Polismyndigheten, och inte en följd av krav från DIGG, Sweden Connect eller eIDAS. 2. Bedömning av teknikneutralitet och proportionalitet utifrån eget plattformsval. Mot bakgrund av att DIGG uttryckligen anger att en plattformsoberoende lösning på högsta tillitsnivå är möjlig inom tillitsramverket, ber jag att Polismyndigheten redogör för sin egen bedömning av: - Hur ett plattformsval som i praktiken utesluter Linux‑användare, Android utan Google Play Services och personer utan smartphone är förenligt med kraven på teknikneutralitet och proportionalitet. - Hur Polismyndigheten vägt detta mot regeringens uttalade ambition om en fysisk bärare och bred tillgänglighet. 3. Risk för ökat beroende av kommersiella ekosystem. I dag är svenska e‑legitimationer redan i stor utsträckning beroende av kommersiella plattformar. En statlig e‑legitimation som på högsta tillitsnivå begränsas till iOS/Android riskerar att förstärka detta beroende ytterligare. Mot bakgrund av DIGG:s uppgift att tillitsramverket inte kräver en sådan plattformsbegränsning ber jag att Polismyndigheten redogör för om och hur man: - Har analyserat risken för ökat beroende av Apple/Google/Microsoft‑ekosystemen. - Har vägt detta mot alternativa, mer plattformsoberoende lösningar (t.ex. fysisk bärare mot desktop, FIDO2/WebAuthn, smartkort). - Hur detta förhåller sig till proportionalitetsprincipen i eIDAS och till målet att e‑legitimationen ska vara tillgänglig för så många som möjligt. 4. Tillgänglighet och DOS‑lagen i ljuset av DIGG:s avgränsning. DIGG anger i sitt svar att DOS‑lagen avser digital tillgänglighet i bemärkelsen att ingen ska hindras från att uppfatta och hantera digital service till följd av funktionsnedsättning, och att DIGG uppfattar mina frågor som avseende en annan typ av tillgänglighet (plattform/enhet). Jag ber därför att Polismyndigheten, som ansvarig utfärdare, redogör för: - Hur myndigheten bedömer tillgänglighet och risken för digitalt utanförskap för användare utan iOS/Android‑enheter. - Hur detta dokumenterats inom ramen för uppdraget (t.ex. i riskanalyser, konsekvensbedömningar eller andra beslutsunderlag). 5. Dataskydd genom design (artikel 25 GDPR) i ljuset av DIGG:s besked. DIGG konstaterar att tillitsramverket inte hindrar en plattformsoberoende lösning. Med hänsyn till detta ber jag att Polismyndigheten närmare redogör för: - Hur kraven i artikel 25 GDPR (dataskydd genom design och som standard) konkret har beaktats i valet att initialt begränsa den statliga e‑legitimationen till iOS/Android, - Om alternativa, mer plattformsoberoende lösningar har analyserats ur ett dataskyddsperspektiv, och vilka skäl som legat till grund för att dessa inte valts. Jag är medveten om att utvecklingen pågår och att DIGG:s granskning ännu inte är avslutad. Min begäran är därför inte att få del av ett slutligt läge, utan att Polismyndigheten – så långt det är möjligt – redogör för sina egna bedömningar och överväganden utifrån det ansvar och det handlingsutrymme som DIGG nu klargjort att myndigheten har. Jag ber att detta mejl diarieförs i samma ärende (dnr A741.599/2025) och att jag får ett skriftligt svar inom skälig tid enligt förvaltningslagen. Med vänlig hälsning -------------------------------------------------------------------------- Från: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2026-03-27 Ämne: Sv: Uppföljning med anledning av DIGG:s svar om statlig e-legitimation (dnr A741.599/2025) Svar på begäran om uppgifter med mera Du har begärt ett antal uppgifter. Nedan redovisas respektive begäran och Polismyndighetens svar. 1 Polismyndighetens ansvar för plattformsval DIGG klargör att varken eIDAS, genomförandeförordningen eller tillitsramverket ställer krav på att den statliga e-legitimationen ska vara begränsad till iOS och Android, samt att det är Polismyndigheten som ansvarar för plattformsstöd, tillgänglighet och användbarhet. Jag ber därför att Polismyndigheten bekräftar att beslutet/inriktningen att i nuläget endast stödja iOS och Android (och att sakna planer för Linux/desktop, Android utan Google Play Services eller personer utan smartphone) är ett medvetet val av Polismyndigheten, och inte en följd av krav från DIGG, Sweden Connect eller eIDAS. 1.1 Svar Polismyndigheten har i sitt svar, daterat 2026-02-24, i avsnitt 1.1 redogjort för de plattformsstöd som i nuläget planeras att utvecklas. Det är Polismyndigheten som utvecklar de tekniska lösningarna här är frågan om, baserat på det som beslutats av lagstiftaren. Polismyndigheten kan konstatera att genom de valda plattformarna täcks nästan 100 % av mobilmarknaden. 2 Teknikneutralitet och proportionalitet DIGG klargör att varken eIDAS, genomförandeförordningen eller tillitsramverket ställer krav på att den statliga e-legitimationen ska vara begränsad till iOS och Android, samt att det är Polismyndigheten som ansvarar för plattformsstöd, tillgänglighet och användbarhet. Jag ber därför att Polismyndigheten bekräftar att beslutet/inriktningen att i nuläget endast stödja iOS och Android (och att sakna planer för Linux/desktop, Android utan Google Play Services eller personer utan smartphone) är ett medvetet val av Polismyndigheten, och inte en följd av krav från DIGG, Sweden Connect eller eIDAS. 2.1 Svar Se svar närmast ovan. 3 Kommersiella ekosystem I dag är svenska e-legitimationer redan i stor utsträckning beroende av kommersiella plattformar. En statlig e-legitimation som på högsta tillitsnivå begränsas till iOS/Android riskerar att förstärka detta beroende ytterligare. Mot bakgrund av DIGG:s uppgift att tillitsramverket inte kräver en sådan plattformsbegränsning ber jag att Polismyndigheten redogör för om och hur man: - Har analyserat risken för ökat beroende av Apple/Google/Microsoft-ekosystemen. - Har vägt detta mot alternativa, mer plattformsoberoende lösningar (t.ex. fysisk bärare mot desktop, FIDO2/WebAuthn, smartkort). - Hur detta förhåller sig till proportionalitetsprincipen i eIDAS och till målet att e-legitimationen ska vara tillgänglig för så många som möjligt. Svar 3.1 Polismyndigheten har i sitt svar, daterat 2026-02-24, i avsnitt 3.1 redogjort för tillämpningen av eIDAS krav på interoperabilitet. 4 Tillgänglighet enligt DOS-lagen DIGG anger i sitt svar att DOS-lagen avser digital tillgänglighet i bemärkelsen att ingen ska hindras från att uppfatta och hantera digital service till följd av funktionsnedsättning, och att DIGG uppfattar mina frågor som avseende en annan typ av tillgänglighet (plattform/enhet). 4.1 Svar Polismyndigheten har i sitt svar, daterat 2026-02-24, i avsnitt 4.1 redogjort för tillämpningen av DOS-lagen. Förutom den granskning som DIGG genomfört av Polismyndigheten med anledning av DOS-lagens tillämpning har inga ytterligare handlingar upprättats. 5 Dataskydd genom design (artikel 25 GDPR) DIGG konstaterar att tillitsramverket inte hindrar en plattformsoberoende lösning. Med hänsyn till detta ber jag att Polismyndigheten närmare redogör för: - Hur kraven i artikel 25 GDPR (dataskydd genom design och som standard) konkret har beaktats i valet att initialt begränsa den statliga e-legitimationen till iOS/Android, - Om alternativa, mer plattformsoberoende lösningar har analyserats ur ett dataskyddsperspektiv, och vilka skäl som legat till grund för att dessa inte valts. Jag är medveten om att utvecklingen pågår och att DIGG:s granskning ännu inte är avslutad. Min begäran är därför inte att få del av ett slutligt läge, utan att Polismyndigheten – så långt det är möjligt – redogör för sina egna bedömningar och överväganden utifrån det ansvar och det handlingsutrymme som DIGG nu klargjort att myndigheten har. 5.1 Svar Inga handlingar med sådana överväganden som efterfrågas har upprättats vid Polismyndigheten. I övrigt har Polismyndigheten inget övrigt att tillägga -------------------------------------------------------------------------- Mottagare: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2026-03-29 Ämne: Kompletterande frågor rörande teknisk arkitektur och dataskydd för statlig e-legitimation (dnr A741.599/2025) Hej, Tack för ert svar den 2026-03-27. Eftersom ni tidigare uppgett att inga handlingar har upprättats avseende plattformsval och dataskydd genom design, behöver jag få klarhet i den tekniska arkitekturen för att bättre kunna bedöma hur Polismyndigheten avser att efterleva GDPR. Jag begär därför svar på följande specifika punkter rörande den planerade appbaserade lösningen: 1. Tekniska flöden till tredjepart. Vilka personuppgifter eller tekniska metadata kan komma att överföras till Google LLC eller Apple Inc. vid installation, uppstart och löpande användning av appen, inklusive exempelvis telemetri, enhetsidentifierare, IP-adresser eller annan metadata? 2. Tredjepartsbibliotek och tjänster. Kommer appen att innehålla tredjepartsbibliotek eller inbyggda tjänster, till exempel Google Play Services, Firebase eller Apple-relaterade analys- eller notistjänster? Om ja, hur har Polismyndigheten säkerställt att dessa inte initierar nätverksanrop eller annan överföring av data till leverantören innan en aktiv användning sker? 3. Dataskydd genom design enligt artikel 25 GDPR. Hur har Polismyndigheten säkerställt att diagnostik-, analys- eller telemetridata begränsas så långt som möjligt och utformas med inbyggt dataskydd, så att uppgifterna inte i onödan kan kopplas till en specifik enhet eller användare? 4. Push-notiser och metadata. Hur avser Polismyndigheten att hantera push-notiser via exempelvis FCM eller APNs så att inte en tredjepartsleverantör kan dra slutsatser om att en viss användare interagerar med en myndighetstjänst vid en viss tidpunkt? Jag ber att detta mejl diarieförs i samma ärende (dnr A741.599/2025) och att jag får ett skriftligt svar inom skälig tid enligt förvaltningslagen, så att det kan utgöra underlag för min fortsatta dialog med tillsynsmyndigheter. Med vänlig hälsning -------------------------------------------------------------------------- Från: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2026-04-01 Ämne: SV: Begäran om utlämnande av handlingar rörande statlig e-legitimation (dnr A741.599/2025) Svar på begäran om utlämnande av handlingar rörande e-legitimation Du har begärt ett antal handlingar enligt ovan. Nedan redovisas respektive begäran och svar. 1 Eventuella konsekvensbedömningar avseende dataskydd (DPIA) enligt artikel 35 GDPR som avser den statliga e-legitimationen, inklusive bilagor 1.1 Svar Några sådana konsekvensbedömningar som efterfrågas har ännu inte upprättats vid Polismyndigheten. 2 Dokumenterade bedömningar enligt artikel 25 GDPR ("dataskydd genom design och som standard") som avser den statliga e-legitimationen, i synnerhet sådana där följande frågor berörs: • Valet att initialt begränsa användningen till iOS/Android. • Beroendet av Apple/Google och personuppgiftsbehandling kopplad till dessa plattformar. • Överväganden kring alternativa lösningar (t.ex. FIDO2/WebAuthn, hårdvarutoken, fysisk bärare mot desktop m.m.) och skälen till att sådana eventuella alternativ inte valts. 2.1 Svar Polismyndigheten har sedan lång tid etablerat en utvecklingsprocess och utvecklingsmiljö som inbegriper dataskydd genom design och som standard. Dataskydd genom design och som standard ingår därför i själva utvecklingsprocessen. Några sådana bedömningar som efterfrågas har inte upprättats vid Polismyndigheten. 3 Tekniska inriktningsbeslut, kravspecifikationer eller andra beslutsunderlag där plattformsstödet för den statliga e-legitimationen fastställs, inklusive uppgifter om att stöd i nuläget endast planeras för iOS och Android 3.1 Svar Några sådana dokument inriktningsbeslut, kravspecifikationer där plattformsstödet för den statliga e-legitimationen fastställs, inklusive uppgifter om att stöd i nuläget endast planeras för iOS och Android har inte upprättats vid Polismyndigheten. 4 Riskanalyser, beslutsunderlag eller utredningar där frågor om: • teknikneutralitet och proportionalitet enligt eIDAS, • tillgänglighet enligt DOS-lagen (2018:1177), • risken för digitalt utanförskap för personer utan iOS/Android-enheter har behandlats inom ramen för arbetet med den statliga e-legitimationen. 4.1 Svar Avseende frågan om DOS-lagen, det vill säga lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service, är svaret det samma som i fråga 2 ovan. Polismyndigheten har sedan lång tid etablerat en utvecklingsprocess och utvecklingsmiljö som inbegriper utveckling i enlighet lagstiftningens krav. Tillgänglighet ingår därför i själva utvecklingsprocessen och av det skälet har inga specifika beslut eller handlingar upprättats om detta. Avseende dina frågor om teknikneutralitet och digitalt utanförskap hänvisas till Polismyndighetens svar till dig daterat 2026-02-26. Några handlingar i frågorna har inte upprättats vid myndigheten. 5 Dokumentation inklusive protokoll, tjänsteanteckningar eller utredningsrapporter som ligger till grund för de uppgifter ni lämnat i svarspunkterna 4.1, 5.1 och 6.1 i ert mejl den 26 februari 2026 5.1 Svar Myndigheten för digital förvaltning (Digg) genomförande 2023-2024 ett tillsynsärende gällande webbplatsen Tidsbokning för pass. Handlingarna för detta ärende finns tillgängliga. 6 Handlingar som rör genomförandet av regeringens uppdrag att ta fram en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå, i den del som avser utformningen av e-legitimationen på en fysisk bärare (t.ex. eget kort eller nationellt id-kort) och hur denna lösning ska göras tillgänglig på ett teknikneutralt sätt. Här avser jag särskilt beslutsunderlag, inriktningsbeslut, kravspecifikationer eller annan dokumentation där Polismyndigheten analyserar eller tar ställning till hur uppdraget om fysisk bärare ska genomföras i relation till plattformsstöd, teknikneutralitet, tillgänglighet och proportionalitet. I den mån sådana handlingar explicit hänvisar till regeringens beslut (Ju2025/00740) eller till regeringens pressmeddelande den 23 januari 2026 om statlig e-legitimation, omfattas de av denna begäran. 6.1 Svar Polismyndigheten fattade den 9 december 2025 beslut om en ansökan om att bli utfärdare med kvalitetsmärket Svensk e-legitimation. Detta beslut finns tillgängligt att ta del av. I övrigt har Polismyndigheten inte upprättat någon sådan handling du efterfrågar förutom det som redovisas i avsnitt 7.1 nedan. 7 Korrespondens (e-post och tjänsteanteckningar) mellan Polismyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning (Digg) rörande tolkningen av teknikneutralitet och plattformsstöd för den statliga e-legitimationen. 7.1 Svar Polismyndigheten och Digg arbetar för närvarande med den ansökan om att bli Utfärdare med Kvalitetsmärket Svensk e-legitimation. 8 Förfarande vid utlämnande Antalet sidor i de handlingar som efter begäran identifierats uppgår till cirka 400. Handlingarna tillhandahålls på papper. Du kan ta del av handlingarna hos Polismyndigheten. Enklast är om du har möjlighet att ta dig till Polhemsgatan 30, Stockholm, eftersom det är där som handlingarna upprättats och förvaras, men handlingarna kan också tillhandahållas på annan av Polismyndigheten tillgänglig adress, efter överenskommelse. Du kan också få en utskrift skickad till dig, men då kommer en avgift att tas ut i enlighet med avgiftsförordningen. Papperskopior är gratis upp till nionde kopian. Tio sidor kostar 50 kronor och därutöver kostar varje sida 2 kronor. En dubbelsidig kopia räknas som två sidor. 9 Rätt till ett beslut som går att överklaga Det svar du nu fått ta del av är ett tjänstemannabesked. Du har rätt att begära att Polismyndigheten prövar din begäran om utlämnande (ett så kallat myndighetsbeslut). Det krävs ett sådant myndighetsbeslut för att du ska kunna överklaga ärendet till domstol. Du kan skriftligen eller muntligen meddela Polismyndigheten att du begär ett myndighetsbeslut. -------------------------------------------------------------------------- Från: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2026-04-15 Ämne: Kompletterande frågor rörande teknisk arkitektur och dataskydd för statlig e-legitimation (dnr A741.599/2025) Svar på begäran om uppgifter Du har begärt ett antal uppgifter. Nedan redovisas respektive begäran och Polismyndighetens svar. 1 Tekniska flöden till tredjepart Vilka personuppgifter eller tekniska metadata kan komma att överföras till Google LLC eller Apple Inc. vid installation, uppstart och löpande användning av appen, inklusive exempelvis telemetri, enhetsidentifierare, IP-adresser eller annan metadata? 1.1 Svar Frågan behöver i första hand ställas till respektive tillhandahållare av de tekniska plattformarna, då Sverige-id följer ett standardiserat användnings-förfarande av plattformarna. Polismyndigheten kommer att skicka viss enhetsrelaterad information till den tekniska plattformen för att kunna garantera appens integritet. Detta sker dock endast vid registrering/installation av appen och inte vid löpande användning. Den tekniska plattformen kan se vilken IP-adress som anropet kommer från. 2 Tredjepartsbibliotek och tjänster Kommer appen att innehålla tredjepartsbibliotek eller inbyggda tjänster, till exempel Google Play Services, Firebase eller Apple-relaterade analys- eller notistjänster? Om ja, hur har Polismyndigheten säkerställt att dessa inte initierar nätverksanrop eller annan överföring av data till leverantören innan en aktiv användning sker? 2.1 Svar I nuläget finns det inget sådant beroende. 3 Dataskydd genom design enligt artikel 25 GDPR Hur har Polismyndigheten säkerställt att diagnostik-, analys- eller telemetridata begränsas så långt som möjligt och utformas med inbyggt dataskydd, så att uppgifterna inte i onödan kan kopplas till en specifik enhet eller användare? 3.1 Svar Sverige-id är uppbyggt så att diagnostik, analys- och telemetridata inte innehåller personinformation utan enbart den data som krävs för förvaltning av Sverige-id. Utöver detta följer Polismyndigheten dataskyddsregler och strävar efter att bygga en så bra lösning som möjligt. 4 Push-notiser och metadata Hur avser Polismyndigheten att hantera push-notiser via exempelvis FCM eller APNs så att inte en tredjepartsleverantör kan dra slutsatser om att en viss användare interagerar med en myndighetstjänst vid en viss tidpunkt? 4.1 Svar Polismyndigheten kommer att vara ytterst återhållsam med push-notiser. -------------------------------------------------------------------------- Mottagare: serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum: 2026-04-16 Ämne: Kompletterande fråga rörande statlig e-legitimation (dnr A741.599/2025) Hej, Tack för ert svar den 2026-04-15. Nu begär jag svar på följande specifika punkt. 1. Jag konstaterar att Polismyndigheten i mejlsvar daterat 2026-03-27 (punkt 5.1) skriftligen bekräftar att inga handlingar rörande bedömningar enligt GDPR Artikel 25 eller Artikel 35 (DPIA) har upprättats. Jag noterar även att myndigheten i sitt tidigare mejlsvar 2026-02-26 (punkt 6.1) undvek att svara direkt på frågan om en DPIA genomförts. Genomförandet av en konsekvensbedömning är ett absolut lagkrav enligt Artikel 35 GDPR och ska utföras innan behandlingen påbörjas. Eftersom införandet av en nationell e-legitimation med biometriska inslag och tredjepartsberoende odiskutabelt innebär en hög risk för individers rättigheter och friheter, betraktar jag avsaknaden av en sådan bedömning som ett erkänt pågående lagbrott. Avser Polismyndigheten att pausa utvecklingen tills dess att en lagstadgad DPIA och analys av dataskydd genom design har upprättats och diarieförts? Jag ber att detta mejl diarieförs i samma ärende (dnr A741.599/2025) och att jag får ett skriftligt svar inom skälig tid enligt förvaltningslagen, så att det kan utgöra underlag för min fortsatta dialog med tillsynsmyndigheter. Med vänlig hälsning -------------------------------------------------------------------------- Från serviceavdelningen.kansli@polisen.se Datum 2026-04-28 Ämne: SV: Kompletterande fråga rörande statlig e-legitimation (dnr A741.599/2025) Svar på fråga rörande statlig e-legitimation Du har ställt en fråga enligt nedan. Efter frågan redovisas Polismyndighetens svar. Ställd fråga Jag konstaterar att Polismyndigheten i mejlsvar daterat 2026-03-27 (punkt 5.1) skriftligen bekräftar att inga handlingar rörande bedömningar enligt GDPR Artikel 25 eller Artikel 35 (DPIA) har upprättats. Jag noterar även att myndigheten i sitt tidigare mejlsvar 2026-02-26 (punkt 6.1) undvek att svara direkt på frågan om en DPIA genomförts. Genomförandet av en konsekvensbedömning är ett absolut lagkrav enligt Artikel 35 GDPR och ska utföras innan behandlingen påbörjas. Eftersom införandet av en nationell e-legitimation med biometriska inslag och tredjepartsberoende odiskutabelt innebär en hög risk för individers rättigheter och friheter, betraktar jag avsaknaden av en sådan bedömning som ett erkänt pågående lagbrott. Avser Polismyndigheten att pausa utvecklingen tills dess att en lagstadgad DPIA och analys av dataskydd genom design har upprättats och diarieförts? Polismyndighetens svarNågon personuppgiftsbehandling inom ramen för den statliga e-legitimationen har ännu inte påbörjats.