2026-07-07 08:58 skrev Elias Rudberg via Eleg-projekt:
- ausweisapp - Official authentication app for German ID cards and residence permits - https://packages.debian.org/sid/ausweisapp
Det verkar som om i Tyskland finns en officiell id-lösning som fungerar med fri programvara och den finns som ett Debian-paket som heter "ausweisapp".
"apt show ausweisapp" i debian 13 säger följande:
"Description: Official authentication app for German ID cards and residence permits This app is developed and issued by the German government to be used for online authentication with electronic German ID cards and residence titles. To use this app, a supported RFID card reader or compatible NFC smart phone is required."
Värt att kolla närmare på.
Jag frågade chatGPT: "Hur ser uptake av https://www.ausweisapp.bund.de/home ut?" Och fick svaret: <svar1> Det beror på vad man menar med "uptake". Om man syftar på **teknisk mognad och faktisk användning** är bilden ganska positiv, men om man syftar på **genomslag hos den breda allmänheten** är den mer blandad. Några observationer: * AusweisApp har blivit den **officiella klienten** för den tyska eID-funktionen på personkort, elektroniska uppehållstillstånd och EU:s eID-kort. Den utvecklas på uppdrag av det tyska Bundesamt für Sicherheit in der Informationstechnik och finns för Windows, macOS, Linux, Android och iOS. Den är dessutom öppen källkod under EUPL 1.2. ([AusweisApp][1]) * Sedan 2014 har den ersatt den tidigare proprietära AusweisApp och har successivt förbättrats. En viktig milstolpe var att NFC-stöd i moderna mobiltelefoner gjorde att de flesta användare inte längre behövde köpa en separat kortläsare. ([Wikipedia][2]) * Appen används idag av ett stort antal myndigheter och privata tjänsteleverantörer. Den officiella webbplatsen listar ett omfattande antal tjänster där eID kan användas, från myndighetsärenden till banker och försäkringsbolag. ([AusweisApp][3]) Däremot är det svårare att bedöma den faktiska användningen: * Varken BSI eller AusweisApp publicerar några löpande siffror över antalet aktiva användare eller installationer. * Google Play visar inte längre offentliga installationsintervall, och Apple publicerar inte heller nedladdningsantal. Man kan dock titta på ekosystemet runt appen: * BundID hade omkring **4,5 miljoner användare i mitten av 2025** (och nådde senare nästan 6 miljoner innan inaktiva konton började rensas). BundID använder bland annat eID via AusweisApp som ett av sina högsta tillitsnivåer. ([Wikipedia][4]) * Den tyska staten fortsätter att investera i AusweisApp som den centrala klienten för den nationella eID-infrastrukturen och som en byggsten inför den kommande europeiska identitetsplånboken (EUDI Wallet). ([Wikipedia][4]) ### Jämfört med andra statliga appar Om man jämför med den tyska Corona-Warn-App, som hade över 20 miljoner nedladdningar på kort tid under pandemin, har AusweisApp inte fått samma folkliga genomslag. Det är inte heller ett rimligt mål – Corona-Warn-App riktade sig till i princip hela befolkningen, medan AusweisApp används när man faktiskt behöver legitimera sig digitalt. ### Övergripande bedömning Jag skulle sammanfatta läget ungefär så här: * **Teknisk adoption:** **Mycket hög.** AusweisApp är den etablerade standardklienten för Tysklands eID-system. * **Institutionell adoption:** **Mycket hög.** Den stöds av staten och används av ett växande antal myndigheter och företag. * **Medborgarnas vardagsanvändning:** **Måttlig men växande.** Den används främst vid konkreta behov, inte dagligen. Det intressanta ur ett europeiskt perspektiv är att AusweisApp ofta lyfts fram som ett av de mest mogna exemplen på en **öppen, statligt utvecklad eID-klient**. Kombinationen av öppen källkod (EUPL 1.2), statlig förvaltning och bred plattformsstöd gör den ovanlig jämfört med många andra nationella identitetslösningar. [1]: https://www.ausweisapp.bund.de/en/home?utm_source=chatgpt.com "AusweisApp: Software for using the eID function" [2]: https://de.wikipedia.org/wiki/AusweisApp_%28Governikus%29?utm_source=chatgpt... "AusweisApp (Governikus)" [3]: https://www.ausweisapp.bund.de/en/possible-uses?utm_source=chatgpt.com "List of Providers" [4]: https://de.wikipedia.org/wiki/BundID?utm_source=chatgpt.com "BundID" </svar1> Och så frågade jag "Kan du kortfattat förklara skillnader och likheter mellan BankID och AusweisApp?" <svar2> **Likheter** * Båda används för säker elektronisk identifiering hos myndigheter och andra tjänster. * Båda kan användas för elektroniska underskrifter i vissa sammanhang. * Båda bygger på hög säkerhetsnivå och stark autentisering. **Skillnader** * **BankID** är ett bankdrivet system som används brett i hela det svenska samhället, inklusive banker, Swish, vård, e-handel och myndigheter. * **AusweisApp** är en statlig app som använder chipet i det tyska elektroniska ID-kortet för att styrka identitet. * BankID är integrerat med betalningar och banktjänster, medan AusweisApp fokuserar på säker identifiering och utlämning av identitetsuppgifter. * AusweisApp kan verifiera uppgifter direkt från den statliga ID-handlingen och lämna ut endast de uppgifter som behövs, exempelvis enbart att användaren är över 18 år. Kort uttryckt kan man säga att **BankID är ett universellt digitalt ID för vardagen**, medan **AusweisApp är en digital förlängning av det fysiska statliga ID-kortet**. </svar2> Och sista frågan: "Ett av EU:s mål är en verklig digital inre marknad. Vad krävs för att en svensk småföretagare ska kunna använda banktjänster som använder AusweisApp, som till exempel holvi.com?" <svar3> Det krävs inte bara “EU-rätt”, utan tre saker samtidigt: 1. **Holvi måste välja att stödja svenska företag** EU:s regler kan ge Holvi rätt att verka över gränserna, men tvingar dem normalt inte att ta emot svenska bolag. I dag säger Holvi att de erbjuder konton för företagare i **Finland, Tyskland och Österrike**, inte Sverige. ([support.holvi.com][1]) 2. **Svensk e-legitimation måste bli gångbar i samma flöden** AusweisApp bygger på tyska eID-handlingar. För en svensk småföretagare vore motsvarigheten att kunna identifiera sig med svensk statlig eID/EUDI-plånbok, inte nödvändigtvis med BankID. EU:s nya digitala identitetsplånbok ska göra detta mer gränsöverskridande. ([European Commission][2]) 3. **Tjänsten måste klara svenska företagsregler** Holvi skulle behöva stödja svenska bolagsformer, KYC mot svenska register, svensk moms, bokföring, deklarationsunderlag, svenska betalningsvanor och svensk kundsupport. Så svaret är: **EUDI Wallet/eIDAS 2.0 kan lösa identitetsdelen**, men inte automatiskt marknadsdelen. För att en svensk småföretagare ska kunna använda “en Holvi-liknande tjänst” krävs antingen att Holvi lanserar i Sverige, eller att en svensk/europeisk aktör bygger motsvarande tjänst med stöd för svensk eID och svenska företagsregler. [1]: https://support.holvi.com/hc/en-gb/articles/115005155945-Who-can-open-a-Holv... "Who can open a Holvi account? - Help Centre" [2]: https://ec.europa.eu/digital-building-blocks/sites/spaces/EUDIGITALIDENTITYW... "EU Digital Identity Wallet Home - European Commission" </svar3> Och så ställde jag en lite krånglig fråga för att få uppslag till skrivarstugan i eftermiddag: "Vad skulle finska Stubb och kanadensiska Carney säga om EU:s digitala inre marknad om dom fick samma fråga idag, nu när Nato avser köpa upp till tio av Saabs övervakningsflyg Global Eye?" <svar4> "Om man ska vara försiktig och hålla sig till vad de faktiskt har sagt offentligt, så tror jag att både Alexander Stubb och Mark Carney skulle vara överens om **riktningen**, men betona olika saker. **Stubb** har länge argumenterat för en djupare europeisk integration, särskilt inom säkerhet, försvar och den inre marknaden. Efter Natos beslut att inleda förhandlingar om upp till tio Saab GlobalEye-flygplan – där svensk sensorteknik kombineras med kanadensiska Bombardier-flygplan – skulle han sannolikt säga ungefär:
"Om vi kan bygga gemensamma europeiska och transatlantiska försvarssystem borde vi också kunna skapa en verkligt gemensam digital marknad där företag kan erbjuda sina tjänster över gränserna lika enkelt." ([Reuters][1])
**Carney** har ofta betonat produktivitet, investeringar och motståndskraftiga ekonomier. Han skulle sannolikt se samma exempel som ett argument för att minska administrativa hinder:
"Vi har visat att avancerad svensk teknik och kanadensisk industri kan integreras i ett gemensamt NATO-program. Digitala finansiella tjänster borde kunna fungera lika sömlöst mellan våra demokratiska partner." (Detta är en sannolik slutsats utifrån hans offentliga ekonomiska linje, inte ett faktiskt citat.)
Det intressanta är att **GlobalEye-affären illustrerar något större**. NATO:s nya system bygger på: * svensk radar och ledningssystem, * kanadensiskt flygplansskrov, * gemensam finansiering och användning inom alliansen. ([Reuters][1]) Det visar att avancerade industriprojekt kan organiseras över nationsgränser när det finns gemensamma standarder och politisk vilja. Om man överför samma resonemang till den digitala ekonomin blir frågan nästan självklar:
Om ett svenskt företag kan leverera ett av Natos mest avancerade övervakningssystem tillsammans med en kanadensisk partner, varför ska då en svensk småföretagare inte kunna öppna ett företagskonto hos ett finländskt fintechföretag med svensk e-legitimation?
Det är dock viktigt att skilja på **politik** och **juridik**. Dagens EU-regler ger inte någon automatisk rätt för ett finländskt fintechföretag att erbjuda sina tjänster i Sverige. För att nå en verklig digital inre marknad skulle man sannolikt behöva: * ömsesidigt erkännande av digital identitet (vilket EUDI Wallet syftar till), * harmoniserade regler för kundkännedom (KYC) och företagsidentifiering, * enklare hantering av nationella skillnader i skatt, bokföring och rapportering, * och incitament för finansiella aktörer att faktiskt verka gränsöverskridande. Det är just där många ser nästa stora steg för EU:s digitala inre marknad. [1]: https://www.reuters.com/business/aerospace-defense/nato-picks-swedish-saab-e... "NATO picks Swedish Saab early-warning planes over US rival" </svar4> Jag tänkte från början bara mejla att AusweisApp är EUPL, men det gick sådär. mvh //Erik