Hej alla på eleg-listan!
Det finns ju en så kallad "identitetsfederation" som heter Sweden
Connect som myndigheten DIGG har skapat.
Citerar från https://www.swedenconnect.se/om
--------------------------
Två olika parter ingår: IdP och SP
De parter som ingår i Sweden Connect är:
- Identity provider (IdP): Utför en elektronisk identifiering av
användaren, det vill säga kontrollerar att användaren är den som hen
utger sig för att vara vid legitimering i en e-tjänst, och utfärdar ett
identitetsintyg till e-tjänsten. En IdP kallas också för
legitimeringstjänst.
- Service provider (SP): Tillhandahåller en e-tjänst och behöver få reda
på användarens identitet. En SP kallas också för förlitande part
eftersom denne litar på det identitetsintyg som ställs ut vid en
e-legitimering, och kan vara såväl en privat som offentlig aktör.
--------------------------
Vi (DFRI och/eller eleg-projektet i någon form) skulle då vara en
"Identity provider" (IdP) och vår eleg-lösning skulle då i princip kunna
dyka upp som ett alternativ hos olika "service providers" som är
anslutna till Sweden Connect.
Läser vidare här: https://www.digg.se/digital-identitet/e-legitimering
Under "Funktioner i e-legitimeringsprocessen" står det:
--------------------------
Flera olika funktioner samverkar för att e-legitimeringsprocessen ska
fungera:
- Användare: Har en e-legitimation som hen använder för att legitimera
sig elektroniskt mot en tjänst.
- E-legitimationsutfärdare: Förser användaren med en e-legitimation och
tillhandahåller de stödfunktioner som krävs.
- Leverantör av identitetsintyg: Utför en elektronisk identifiering av
användaren, det vill säga kontrollerar att användaren är den som hen
utger sig för att vara. För de e-legitimationsutfärdare som har
kvalitetsmärket Svensk e-legitimation faller denna funktion inom
utfärdarens ansvar. Kallas också för "identity provider" eller IdP.
- Tillhandahållare av e-tjänst: Är den som litar på det identitetsintyg
som ställs ut, och kan vara såväl en privat som offentlig aktör. Kallas
också för "service provider" eller SP.
--------------------------
Vi skulle då vara både "E-legitimationsutfärdare" och "Leverantör av
identitetsintyg".
Rent tekniskt skulle lösningen till exempel kunna bygga på GPG och att
den privata nyckeln lagras i en YubiKey eller liknande. Det skulle
krävas att läsa på mer i detalj om hur Sweden Connect fungerar och sen
bygga kopplingar mellan vår lösning och "tekniskt ramverk" för Sweden
Connect vilket ser ut att handla mycket om SAML (Security Assertion
Markup Language).
När det gäller att använda fri och öppen källkod nämns det här för SP,
"Kan vi bygga vår SP-lösning på öppen källkod?"
https://www.swedenconnect.se/support/fragor-och-svar
Där står det "Visst kan ni bygga er SP-lösning på öppen källkod. [...]"
men det framgår inte om samma sak också gäller IdP-lösningar. Någon som vet?
Kan vi skapa en egen lösning med fri och öppen källkod på ett sånt sätt
att den kan anslutas till Sweden Connect?
Om vi kan det, ska vi då göra det, är det en bra idé?
/ Elias
---
Listan för diskussion om fri och öppen e-legitimation är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/eleg-projekt/
Hej!
Styrgruppen har följande förslag till projekt-syfte utifrån vår tolkning
av vad som skrivits på listan tidigare:
--------------------------------------------
Projektets övergripande syfte är att arbeta för att det ska finnas en
fri och öppen lösning för e-legitimation, vilket innebär att verka för
att det ska finnas e-legitimation med:
* fri och öppen programvara, gällande både klient-sidan och infrastruktur
* öppen specifikation så att det står var och en fritt att skapa en
implementation
* möjlighet för alla att legitimera sig, oavsett personnumer eller inte
* möjlighet till decentralisering för robusthet med skydd av privatliv
och personlig integritet
samt att arbeta för ökad medvetenhet i samhället om vikten av fria och
öppna lösningar.
--------------------------------------------
Ovanstående är alltså ett förslag och vi vill gärna ha feedback på det.
Om något är otydligt, om du inte håller med, om du tycker något saknas
eller har andra frågor eller synpunkter, skriv ett svar här på listan.
Vad tycker ni?
/ Elias
Listan för diskussion om fri och öppen e-legitimation är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/eleg-projekt/
Hej!
Vi är fyra personer som tagit oss för att bilda en styrgrupp för
eleg-projektet: Mikael Odhage, Cynthia Revström, Gustav Eek och Elias
Rudberg (jag).
Tanken vi har är att styrgruppen kan koordinera saker inom
eleg-projektet, sammanställa information från epost-listan och så. En
sak vi planerar att göra är att skriva ner förslag på konkreta
projekt-mål baserat på diskussionerna som varit på listan. En annan sak
vi siktar på att göra är att skapa en "att-göra-lista" för projektet,
även det baserat på vår tolkning av vad som tidigare skrivits på listan.
Vi tar gärna emot input när det gäller de här tankarna och såklart idén
om att det kan finnas en styrgrupp.
Tillsvidare är jag kontaktperson för styrgruppen.
Vänliga hälsningar
Elias Rudberg
---
Listan för diskussion om fri och öppen e-legitimation är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/eleg-projekt/
Hej
Jag har funderat lite sedan första träffen över jitsi 15 september.
Vägen framåt bör vara via en gemensam problembeskrivning. Om vi jobbar
på med lösningar eller förslag men helt olika problembeskrivningar som
grund så har jag svårt att se att vi tar det i mål. För mig handlar
det om tre saker.
1) Maktlöshet
Propertiära lösningar som existerar idag begränsar mig som användare
till specifika tekniska plattformar och applikationer. Jag har inte
möjlighet att välja varken annan plattform eller applikation.
2) Tillit i olika sammanhang
Autentisering mellan två eller flera parter bygger på tillit, oftast
till en tredjepart som verifierar en eller alla parters identitet. När
jag besöker sjukvården vill inte jag autentisera mig gentemot
bankerna, det är helt fel tredjepart att autentisera sig mot i det
sammanhanget. I andra sammanhang så som köp av bostad kanske bankerna
är bästa tredjepart att autentisera mig och min motpart.
3) Motståndskraft / Återhämntningskraft (Resilience)
Jag vill inte ha en framtid där en aktör är ensam om autentisering.
Det blir för stor risk i vardagen om den aktören får problem att
autentisera. Alla användare måste ha flera alternativ.
Jag har försökt summera mina problembeskrivningar så kortfattat som
möjligt ovanför. Jag tänker mig att någon gång innan jul kanske vi kan
få ihop en gemensam problembeskrivning för projektet.
Med vänlig hälsning
--
Christoffer Holmstedt
Listan för diskussion om fri och öppen e-legitimation är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/eleg-projekt/
Hej!
Jag såg att Freja eIDs VD ska ha en presentation om något (det står
TBA på agendan när jag skriver detta) på Netnods Möte i april och
tänkte att det kanske är intressant för någon annan här.
Jag kommer att vara där och jag antar att de kommer att spela in
presentationen och publicera den efter mötet.
-Cynthia
Listan för diskussion om fri och öppen e-legitimation är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/eleg-projekt/
Hej!
Mötet med MyData Sweden var ju i oktober men jag har inte hunnit
renskriva mötesanteckningarna förrän nu. Här kommer de, bättre sent än
aldrig, det var mycket intressanta saker som togs upp:
-----------------------------------------------------------------
Anteckningar från möte om e-legitimation med MyData Sweden, 20 okt 2021
-----------------------------------------------------------------
Jag pratade med två representanter för MyData Sweden
(https://mydata.org/sweden/): Fredrik Lindén och Patrik Andersson
Anteckningar:
Myndigheter och andra organisationer som kan vara relevanta:
- DIGG: Myndigheten för digital förvaltning -- https://www.digg.se/
- Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) -- http://www.imy.se/ (hette
tidigare Datainspektionen)
- RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) -- https://www.ri.se/
(statligt forskningsinstitut)
Apropå SSI (Self-Sovereign Identity) ska tydligen DIGG ha fått ansvar
för att ta fram en SSI-lösning som skulle använda blockkedjeteknik
(Ethereum). Det vore intressant att få veta mer om det.
Myndigheten DIGG är en väldigt viktig aktör, tyvärr verkar de inte ha
tillräckligt med resurser och kapacitet med tanke på hur viktigt deras
uppdrag är.
Jag försökte hitta något om hur DIGG ser på SSI och hittade det här:
"Single Digital Gateway - en katalysator för eID och betrodda tjänster i
Europa":
https://pts.se/contentassets/663dd88e7a724f5f9bb6bf53ada10dd3/forum-10-juni…
-- där står bl.a.: "Framtida tekniska vägval kring EU wallets med
inriktning mot SSI (Self-Sovereign Identity) och MyData innebär en helt
annan individcentrerad utgångspunkt [...]"
MyData Sweden vill se fokus på SSI i stället för federerad lösning.
Det gjordes en bra utredning för ca 10 år sedan som påpekade problem med
Telias id-lösning.
World Wide Web Consortium (W3C) har tagit fasta på SSI genom en
rekommendation om "Verifiable Credentials":
https://www.w3.org/TR/vc-data-model/
Det här är bra, men Google och Apple har protesterat mot det, de vill
väl ha centralisering i stället genom system de kontrollerar, och
tydligen har Google och Apple fått med sig Mozilla. I alla fall är det
mycket bra att W3C håller på att standardisera Verifiable Credentials,
det bör ge bättre förutsättningar för att kunna få till decentraliserade
lösningar baserade på öppna standarder. Vi kan hoppas att Google och
Apple inte lyckas stoppa det.
European Blockchain Services Infrastructure (EBSI) är också intressant
apropå SSI och verifiable credentials:
https://ec.europa.eu/info/news/ebsi-first-eu-wide-blockchain-infrastructure…
Estland har redan nu en SSI-liknande lösning för e-legitimation:
https://en.wikipedia.org/wiki/Estonian_identity_card
Det verkar väldigt intressant, kan Sverige göra något liknande?
Andra länder som kan vara intressanta när det gäller SSI: Italien,
Belgien, Holland.
Inom akademin finns intresse i Spanien, Portugal, Slovenien.
I Tyskland finns intresse i den privata sektorn, bland annat BMW.
I Norge finns privata aktörer som använder SSI-lösningar för
aktieägarbevis eller liknande.
I Singapore finns också privata SSI-lösningar.
Ett argument för SSI är att samhällskritisk infrastruktur bör vara
robust och oberoende.
Joel Torstensson är en kunnig person i de här frågorna, bland annat när
det gäller förslagen som W3C kommit med.
Rebooting Web-of-Trust: http://www.weboftrust.info/ (Christian Lundkvist
bland andra)
Vi pratade lite om fri/öppen vs stängd källkod, ett exempel på öppen kod
för "single-sign on" är Keycloak: https://www.keycloak.org/ (men det är
nog inte riktigt vad vi är ute efter, kanske intressant ändå)
Intressant evenemang apropå fri/öppen källkod är "foss-north":
https://foss-north.se/
När det gäller SSI finns olika varianter av Decentralized Identifiers
(DIDs), olika så kallade DID-metoder. Valet av DID-metod kan vara
viktigt. Olika aktörer vill försöka dominera genom att äga olika
namespaces för DIDs.
Johan Magnusson är en forskare vid Göteborgs universitet som jobbat
kring digitalisering och bland annat pekat på problem med inlåsning, här
är en artikel som verkar intressant: "Blockchain-Based Electronic
Identification: Cross-Country Comparison of Six Design Choices":
https://gup.ub.gu.se/publication/278627
Standardiseringen av "Verifiable Credentials" mm som W3C gör är bra!
Vi behöver kommunicera på två fronter: dels prata med myndigheter, dels
med enskilda för att få fler att uppmärksamma problemet. En sak vi kan
fundera på är om vi i DFRI-projektet skulle kunna skriva debattartiklar
eller liknande tillsammans med MyData Sweden.
--- slut på mötesanteckningarna ---
/ Elias
Listan för diskussion om fri och öppen e-legitimation är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/eleg-projekt/
Hej e-leg-listan!
Jag tänker att det börjar bli dags att forma till oss lite bättre. Vi
behöver nån plats för projektarbetet (typ en kan-ban-tavla som man kan
ha i till exempel nextcloud). Vi behöver samla dokument och länkar.
Länkar kanske vi kan ha på vår projektsida hos dfri. Men en lösning där
var och en i projektledningen kan lägga in både länkar och dokument vore
bra. Annars blir det bara en diskussionsklubb.
--
Vänliga hälsningar
Mikael Odhage
Min publika nyckel hittas på hkp://keys.gnupg.net eller http://keys.gnupg.net
+46(0)709933651
SIP: sessrum(a)ekiga.net
Jabber/XMPP: odhagemikael(a)dabber.de
Diaspora: odhage(a)joindiaspora.com
Matrix: @odhage:matrix.org
Session: OdhageSess
Listan för diskussion om fri och öppen e-legitimation är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/eleg-projekt/
Hej alla på eleg-projekt-listan!
Nu när vi har en egen lista för projektet tänker jag att det är lika bra
att sätta igång och diskutera. :-)
Den här listan arkiveras och publiceras öppet precis som den vanliga
DFRI-listan men nu är det ju bara vi som valt att vara med i projektet
som är prenumeranter på listan så vi behöver inte oroa oss för att störa
folk som inte är intresserade. Den som är med på den här listan får
skylla sig själv.
Jag har skrivit en liten skiss av hur jag tänker att ett e-leg-system
skulle kunna fungera, och jag vill gärna höra vad ni tänker om det.
Observera att det här nu bara är mina egna tankar, kan vara helt fel
tänkt, jag vill bara börja bolla såna här saker med er.
Det hela bygger på asymmetrisk kryptering, "public-key cryptography".
Vi tänker oss att staten utfärdar e-legitimation till en person genom en
procedur där personen själv skapar ett nyckelpar (publik+privat nyckel)
och staten bokför den publika nyckeln. Staten sparar alltså
informationen om att personen som heter Svea Svensson med personnummer
12345678 har e-legitimation med den här publika nyckeln. Staten skapar
också en "eleg-cert-fil", ett digitalt dokument som säger samma sak,
alltså att Svea Svensson med personnummer 12345678 har e-legitimation
med den här publika nyckeln. Staten lägger till en elektronisk signatur
i eleg-cert-filen med hjälp av statens privata nyckel och ger sedan en
kopia av eleg-cert-filen till Svea. Poängen med det här är att Svea
senare kan visa upp eleg-cert-filen för en tredje part och den tredje
parten kan då veta att just den publika nyckeln hör till Svea Svensson
med personnummer 12345678.
Efter att staten utfärdat e-legitimationen till Svea har hon alltså sin
privata nyckel och sin eleg-cert-fil. De två delarna tillsammans utgör
hennes e-legitimation. Hon kan visa eleg-cert-filen för andra när hon
vill, men sin privata nyckel visar hon aldrig för någon annan.
Nu tänker vi oss att Svea vill använda sin e-legitimationen till att
bevisa sin identitet för en tredje part, t.ex. företaget TredjePart som
behöver identifiera sina kunder. Kommunikationen sker i en krypterad
kanal t.ex. via HTTPS (TLS). Svea skickar först sin eleg-cert-fil till
TredjePart och säger därmed "jag är Svea Svensson med personnummer
12345678". TredjePart vet i det läget inte om det verkligen är Svea
eller om det är någon annan som skickat eleg-cert-filen, men Svea kan
bevisa det genom att utföra operationer som bara är möjliga för den som
har hennes privata nyckel. TredjePart skickar en utmaning till Svea som
bara går att svara på för den som har Sveas privata nyckel. En bedragare
som kommit över eleg-cert-filen kommer alltså att misslyckas här, men
Svea själv kan övertyga TredjePart tack vara att hon har sin privata nyckel.
Staten behöver kunna återkalla en tidigare utfärdad e-legitimationen,
till exempel om det befaras att den privata nyckeln kan komma i orätta
händer. Ett sätt att hantera det är att staten har en publik lista
(revocation list) över återkallade e-leg i form av de publika nycklarna.
Alla som verifierar e-leg behöver kolla mot den listan när någon
använder ett e-leg för att säkerställa att det inte har återkallats.
Det kan också behövas ett sätt att begränsa giltighetstiden för
utfärdade e-leg. Det kan hanteras genom att ett sista datum skrivs i
eleg-cert-filen.
Systemet kan bygga helt på öppna standarder, det enda som är hemligt är
de privata nycklarna (statens och individens).
Hanteringen av individens privata nyckel är förstås väldigt viktig. Det
är bara individen själv som har nyckeln och har ansvaret att förvara den
säkert. Individen har själv kontroll. Olika företag kan tävla om att
erbjuda olika säkra lösningar (hårdvara+mjukvara) som individen kan
välja att använda men individen har också friheten att välja att göra på
sitt eget sätt.
Om man vill beskriva det här med termer som brukar användas kring
Self-sovereign identity (SSI), i så fall är eleg-cert-filen en
"verifiable credential", staten är "issuer", individen är "holder" och
tredje part är "verifier".
Vad tror ni, är jag helt ute och cyklar eller kan något i den här stilen
vara möjligt?
Har jag missat något viktigt, i så fall vad?
Vänliga hälsningar
Elias
Listan för diskussion om fri och öppen e-legitimation är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/eleg-projekt/