Alla vet vi vad vi är här för[1] samt vad vi som förening beslutat att
arbeta mot[2].
Men ärligt talat, vad betyder det egentligen? Vad gör vi rent konkret?
Ovan nämnda är de vanligaste frågorna jag stöter på när jag försöker
'sälja' DFRI till vänner, bekanta och obekanta.
Ofta blir svaret lite kort eftertänksamt stapplande med indikationer på en
önskan att kunna framföra en lista på 5 punkter eller liknande där jag är
stensäker att vi vill göra en föränding. Jag försöker lista aktuella ämnen
jag kommer ihåg diskuterats på mailinglistan och hitta en röd tråd som har
med den lilla text som finns skriven på vilka vi är.
Det jag är ute efter, är nog inte säga att vi inte gör något, inte heller
att säga att vi borde visa det mer För vi vet redan att vi gör saker och
kan bli bättre på att visa det. Men jag är lite mer nyfiken på:
- Var vill vi vara om 15 år?
- Var vill vi vara om 5 år?
- Vad är våra visioner?
- Vad är våra mål?
Därför ställer jag frågan till er, ni andra, som sitter i samma situation
som mig. Vad är eran syn på detta? Och hur kan vi mer förtydliga våran
kollektiva vilja.
Inte föränn vi vet vad våra mål är, kan vi veta om vi uppnått våran vision.
Och om vi, DFRI, inte behövs mer.
Så låt oss måla upp denna bild, för att ledsaga andra som undrar vad vi gör
och hur de kan hjälpa till.
[1] https://www.dfri.se/
[2] https://www.dfri.se/stadgar/
--
/Alexander Rydekull
Det kommer som sagt mera. Och då måste man välja vad man ska göra så att
man åtminstone gör nånting.
Det här mailet är ett förslag på vad DFRI skulle kunna göra för att
förbereda sig på att det kommer ett nytt jätte-ACTA.
Som ni kanske sett i DN så har EU och USA redan dragit igång:
*Obama och EU ense om frihandelsförhandlingar*
http://www.dn.se/ekonomi/obama-och-eu-ense-om-frihandelsforhandlingar
Det har fått folk på fötter och mobilisering pågår:
*Alert! EU-US Transatlantic FTA - Call for mobilisation in Europe
and the United States*
http://www.bilaterals.org/spip.php?article22725
Vad gäller internet så är det på gång att knyta an till våra egna små
älsklingar: SOPA/PIPA/ACTA.
Även om det inte finns nåt papper på (... fast det gör det nog) om det
här nya jätteavtalet kommer att innehålla nåt som handlar om internet så
är det bäst att vara beredd. Vi har ju hört förut att
http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/03/vi-jobbar-hart-oppenhet-om-acta-f…
"Förhandlingarna innehåller heller inget alls som gäller Internet" av
tungviktarna i Näringsutskottet.
Det vi skulle kunna göra är att knyta an till transparensfrågan. Vi är
ju trots allt svenskar. Transparens är vår paradgren. Och Sverige tog
till slut en del poäng under ACTA-förhandlingarna.
För att knyta an till detta föreslår jag att vi skriver till parlamentet
och ber att få ut alla handlingar om det som hände efter parlamentet
till sist sa nej. Kommissionen ville ju nämligen inte ge upp ens då,
utan fortsatte att driva fallet i domstolen. Inte förrän domstolen
ställde en fråga till kommissionen så gav dom upp och la ner. Så här
svarade kommissionen nyligt på fråga E-000018/2013:
/"//Kommissionen har genom en skrivelse av den 20 december 2012
dragit tillbaka sin begäran om ett yttrande från EU-domstolen om det
planerade handelsavtalet om åtgärder mot immaterialrättsintrång
(Acta-avtalet) är förenligt med fördragen och i synnerhet med
stadgan om Europeiska unionens grundläggande rättigheter (mål
A-1/12). Målet har dock ännu inte borttagits från domstolens
register. Eftersom Europaparlamentet självt har inlämnat skriftliga
synpunkter i mål A-1/12 har både frågan som ställts av domstolen och
kommissionens skrivelse av den 20 december 2012 *även delgivits
Europaparlamentet*."/
Jag skulle jättegärna vilja veta var domstolen frågade. Var det typ
"Vilken bokstavskombination av ACTA NEJ TACK är det som är svårast för
kommissionen att förstå?" Eller var det nåt än mer finstilt?
Eftersom kommissionen säger att parlamentet har alla papprena så vore
det rätt snyggt att följa upp i EDRis fotspår och fråga om DFRI inte kan
få dom. Så här frågade EDRi i maj 2011:
http://acta.mpbloggar.se/files/2011/05/ACTA_documents_release-1.pdf
Om parlamentet skulle trilskas så vet vi att vi får börja om från början
vad gäller transparens när det gäller det här nya mega-avtalet.
Och det är bra att veta. Så tidigt som möjligt. Tycker jag.
Är det nån DFRIare på listan som tycker som jag?
//Erik
God eftermiddag Rikard! :-)
Tack för länkar och back-up!
Ska se om jag kan hitta länk till INTA-mötet 20 juni. Det är ju just det
där uttalandet som gör det extra intressant att få veta vad domstolen
egentligen sa som fick kommissionen att dra tillbaka hela grejjen.
//Erik
On 02/24/2013 04:25 PM, Rikard Allvin wrote:
> God eftermiddag!
>
> 5an har de Gucht sagt vid en mängd olika tillfällen. En specifik
> referens är i svaret på en skriftlig fråga från Schlyter m.fl;
> http://www.europarl.europa.eu/sides/getAllAnswers.do?reference=E-2010-2033&…
>
> Annars har han ju slängt in det vid en mängd tillfällen, nämns även
> lite löst i det här brevet;
> http://acta.mpbloggar.se/files/2012/01/letter-to-MEP-Moreira-and-INTA-Membe…
>
> 7an stämmer också, eller ja, det är lite beroende på hur man väljer
> att tolka det. Vad han mig veterligen sade var att även om EP skulle
> rösta nej så skulle Kommissionen invänta domstolens utlåtande, och vid
> ett positivt besked därifrån lägga fram ACTA till EP igen, eventuellt
> med vissa justeringar. Detta sade han i INTA på kvällen den 20e juni
> 2012, dagen före utskottets omröstning
> (http://acta.mpbloggar.se/2012/06/21/eu-kommissionen-tanker-inte-ge-upp-vid-…).
> Bör ju dubbelkollas om det finns transkripts från det mötet, det har
> ju trots allt översatts i ett par vändor.
>
> I övrigt tycker jag det ser fint ut.
>
> / Rikard
>
> 2013/2/24 Erik Josefsson <erik.hjalmar.josefsson(a)gmail.com
> <mailto:erik.hjalmar.josefsson@gmail.com>>
>
> On 02/17/2013 07:39 PM, Martin Millnert wrote:
>> On Sat, 2013-02-16 at 21:04 +0100, Erik Josefsson wrote:
>> [...]
>>> Är det nån DFRIare på listan som tycker som jag?
>> +1
>
> Topp! Sätter Sveriges bästa acta-bloggare Rikard Alvin i cc:
> http://acta.mpbloggar.se
>
> Här är ett utkast: http://pad.epfsug.eu/ACTA-aftermath
>
> Har dragit det för några kompisar på engelska:
>
> This is a request for feedback on a letter from DFRI to EP
> President Schulz to ask him to make public the "ACTA aftermath"
> documents. Among other things, those documents could provide a
> range of insights in arguments relating to transparency in trade
> agreements (i.e. TAFTA).
>
> Please note that I have invented some DeGucht references that I am
> not yet sure exist... (Rikard, har du koll på [5] och [7]?)
>
> ***************************
> Dear Mr President Schulz,
>
> The Parliament has played an active role in transparency
> issues relating to ACTA both by working towards
> transparency[1,2,3] but also, in some instances, by actively
> withholding public information [4]. This complexity follows as
> a consequence from that the European Parliament should have
> been immediately and fully informed at all stages of the ACTA
> procedure.
>
> As you know, the Commission claimed that indeed the EP had
> been properly informed[5] to the extent that not even a law
> suit claiming the opposite[6] moderated that stance. Further,
> it is our understanding that the Commission also claimed that
> the EP's vote on consent would be immaterial as an effect of
> the Commission's referral of ACTA to the Court of Justice[7].
>
> Your own commitment to transparency in ACTA[8] has been duly
> noted and appreciated. We therefore ask you to keep the same
> hight transparency standards also when it comes to the
> aftermath and closing of the ACTA file.
>
> We understand that the European Parliament has submitted
> written observations to the Court of Justice and that a
> question asked by the Court of Justice to the Commission have
> been sent to the European Parliament[9].
>
> We would kindly ask for your intervention to immediately make
> all documents in the case available to the public.
>
> With best regards,
>
> [1]
> http://www.erikjosefsson.eu/sites/default/files/am109_on_ACTA_disclosure.png
> [2]
> http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P7-TA-2…
> [3]
> http://lists.act-on-acta.eu/pipermail/hub/2011-December/000072.html
> [4]
> http://acta.mpbloggar.se/files/2011/05/ACTA_documents_release-1.pdf
> [5] DeGucht quote??
> [6] In 't Veld v Commission Case T-301/10
> [7] DeGucht quote??
> [8]
> http://lists.act-on-acta.eu/pipermail/hub/attachments/20120207/a3fa85ce/att…
> [9] Answer from Commission E-000018/2013
> ***************************
>
> mvh
>
> //Erik
>
>
Hejsan,
Den 25 februari 18.30 har DFRI styrelsemöte igen på Tulegatan i
Stockholm.
Maila listan om du vill vara med på mötet, så skickar vi mer
information när det närmar sig!
Bland annat kommer vi att diskutera vad vi ska göra med de 53 000
kronor vi har kvar från TU-stiftelsen för att vidareutveckla Tor. De
måste vara förbrukade innan sista augusti. Hittills har vi bara bestämt
oss för att köpa så mycket bandbredd i en månad att en maskin knäar och
dokumentera detta.
Hälsningar
Styrelsen genom Hanna Larsson
Det typiskt dåliga att man inte längre kan köpa smsbiljetter med
kontantkort har nu förtydligats.
Det här är en rolig tex från FI.
Q: Jag har registrerat mitt kontokort hos min mobiloperatör för att
kunna betala via sms. Varför måste jag registrera mitt personnummer hos
betaltjänstleverantören?
A: Enligt lag måste ett betaltjänstföretag kunna identifiera sin kund.
Genom att registrera ditt personnummer kan betaltjänstleverantören
identifiera dig och därigenom hålla koll på betalningar som görs med din
mobiltelefon. Det är samma regler som gäller alla finansiella företag.
Syftet är att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.
Typiska syften för att köpa en smsbiljett: tvätta pengar, finansiera terror.
Trött blir man.
http://www.fi.se/Tillsyn/Skrivelser/Listan/Klargorande-om-regler-kring-sms-…
/a
ps. jag hoppades att någon mitmade mig för att ge mig den där idiotiska
formuleringen, men nu visar det sig att så inte är fallet. Fi har inte
ens https-server :(
Ska nog maila dem.
-----BEGIN PGP SIGNED MESSAGE-----
Hash: SHA1
Hejsan!
Det talades tidigare om tjänster som DFRI skulle kunna driva. Är en
nyckelserver för PGP/GPG nåt man kan/vill/borde köra?
Mvh,
- --
Stefan Petersen
Ciellt
Läckövägen 23
SE-121 50 Johanneshov, SWEDEN
Tel: +46-733-627526
Web: http://spe.ciellt.se/
-----BEGIN PGP SIGNATURE-----
Version: GnuPG v1.4.10 (GNU/Linux)
Comment: Using GnuPG with undefined - http://www.enigmail.net/
iEYEARECAAYFAlEiD4AACgkQWzhC1nIjTBJG4wCgloJGHmBZksdvthN0hra9Ki4p
aYcAoIdAaLZz3VZ9akMitJhpUdhFvmSt
=b0UH
-----END PGP SIGNATURE-----
Halå listan!
Cookielagen håller på att bli en rödgubbe-lag tyvärr, och olika
EU-länder har valt att vara mer eller mindre nitiska med den. .NL är
ganska hårda, medan UK precis mesat till sin implementation ordentligt[1].
Jag har skrivit ihop en text[2] med vad jag tycker dfri bör ha för
position till cookielagen. Vi kanske kan bråka lite om formuleringar,
och vad som ska vara med och inte? Alla åsikter mottages tacksamt, för
det börjar bli dags att be PTS att tydliggöra vad som gäller. (om nu
cookielagen inte behöver följas, hade det inte varit trevligt om det
samma gällde DLD? Hur vet man skillnaden på vilka lagar som bör följas
och inte?)
Mvh
Andreas
1. http://www.theregister.co.uk/2013/02/01/ico_cookie_policy_change/
För er som hatar PDF:
2.
Cookielagen
Cookielagen, eller implementationen av The revised E-Privacy Directive
eller Directive 2009/136/EC var mycket diskuterad under sommaren 2011,
då lagen trädde i kraft i Sverige. Efter det har tyvärr inte mycket
hänt, framförallt för att man då ansåg att ägare till webbsiter skulle
få tid att anpassa dem till att följa direktivet.
Problemet har delvis varit tekniskt, hur vet man om användaren givigt
sin tillåtelse att sätta cookies, eller inte, utan att sätta en cookie
som informerar om användarens val? Det är dock inte 2011 längre, och
idag har samtliga stora webbläsare stöd för DNT, eller Do-not-track.
Även Google valde att implementera DNT i sin webbläsare, trots att de
vid tidpunkten var mycket kritiska emot både lagen och förslaget på lösning.
Enkelt förklarat så inkluderas användarens önskemål om huruvida spårning
är ok eller inte med i varje http-anrop, så att webbplatsägaren enkelt
ska kunna ta användarens önskemål i beaktning, utan att för den sakens
skulle behöva ställa frågor om användarens preferenser.
DNT ligger väl i linje med direktivets önskan att detta ska kunna
genomföras på ett användarvänligt sätt.
Vad säger lagen?
Lagen i sin svenska implemtantion men även direktivet gör det tydligt
att detta inte är till för att begränsa för skaparna av webbsiter;
18 § /Träder i kraft I:2011-07-01/ Uppgifter får lagras i eller hämtas
från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om
abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet
med behandlingen och samtycker till den. Detta hindrar inte sådan
lagring eller åtkomst som behövs för att överföra ett elektroniskt
meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller som är nödvändig
för att tillhandahålla en tjänst som användaren eller abonnenten
uttryckligen har begärt. Lag (2011:590).
Vad innebär detta?
Detta betyder att om en användare väljer att ”logga in”, eller kanske
bockar i en checkbox ”kom ihåg mig” eller möjligen ”lägg vara i korgen”
så är det helt i sin ordning att sätta en cookie, utan att be om lov.
Användaren har begärt detta.
Det som däremot inte är tillåtet är att sätta en cookie som delas med
andra i syfte att spåra, en cookie som är giltig flera år framåt i tiden
(om nu användaren inte explicit efterfrågat att tex bli ihågkommen så
länge) eller en cookie som används i syfte att göra användaren unikt
identifierbar – utan att först be om lov och få ett godkännande att göra
detta.
Det är enkelt, be om lov om inte användaren bett dig först. En slags
hövlighetsprincip om man så vill.
DFRI:s position
DFRI anser att cookielagen är bra, då den utan att göra det tekniskt
svårt för användaren gör det möjligt för användaren att uttrycka en
önskan om att slippa bli spårad. DFRI anser därför att lagen bör
efterlevas och att det även ska innebära repressalier att inte efterleva
den.
Cookielagen är en av de få lagar som gör det möjligt för användare utan
teknisk specialkompetens att göra det tydligt att de inte önskar att bli
spårade, något som alla bör ha rätt till, inte bara de som besitter den
tekniska kompetensen.
Vanliga argument mot cookielagen:
Den går inte att efterleva på ett vettigt sätt (tenkiskt)
Så var det möjligtvis 2011, men idag är läget annorlunda. Att läsa upp
en http-header och sedan därefter avgöra om cookies ska sättas eller
inte är rent tekniskt väldigt enkelt.
Websiterna blir så fula och jobbiga att använda när popups hela tiden
ska fråga om cookies
Med DNT finns det inte längre något behov att ha några popups eller
dylikt, då användaren redan tidigare uttryckt sitt önskemål. Det som
däremot behöver finnas kvar är texten om cookies och vad de används till.
Cookies behövs för att jag ska kunna veta hur mina användare nyttjar min
webbplats
Detta går alldeles utmärkt att göra både genom att analysera
serverloggar eller genom att be användare om lov om de nu önskar bli
unikt identifierbara. Ett annat alternativ är att endast göra detta med
inloggade användare, eller för den delen genom att skapa ett unikt ID
för varje session som sedan används i adressfältet. Du kan däremot inte
göra detta persistent till samma användare utan att först be om lov.
Hej,
en av de tjänster som DFRI vill göra är sekundär-DNS för medlemmar:
https://dfri.se/ideer/ - "Sekundär DNS för medlemmar - jn, linus"
I brist på account-creation password på wikin vill jag iaf lägga till
mitt namn till den listan.
Jag erbjuder mig också att konfigurera en bind9 på någon lämplig server
för ändamålet, om det inte har gjorts ännu. Det tar inte särskilt många
minuter. :)
Mvh.,
Martin
