On 04/04/2014 03:23 PM, Andreas Jonsson wrote:

Hej! Märkligt att ingen skrivit om det här :) Erik, som vanligt rättar du alla fel om EU-pladder

Nätneutralitet gick igenom i en first reading i torsdags.

"first reading" = "förstabehandling"

Har inte järnkoll på om det här var en gammal hederlig förstabehandling, men jag tror att det var det (alltså inga skumma mandat eller uppdelningar av proceduren för att kohandla med rådet).

EU är som en tratt. Det kan bli max tre behandlingar men det som kommer in i tratten kommer förr eller senare alltid ut. Mjukvarupatentet och ACTA är undantag (mjukvarupatentet slängdes ut i parlamentets andrabehandling 2005, ACTA röstades bort från kartan sommaren 2012).

Kanske folk på listan kommer ihåg att telekompaketet gick genom alla tre av de tre möjliga stegen? Föstabehandlingen kommer jag inte riktigt ihåg när den var, men hundratrettiåttan antogs iallafall av parlamentet i andrabehandlingen 6 maj 2009:

[4. De nationella regleringsmyndigheterna skall främja de intressen som medborgarna i Europeiska unionen har, genom att bland annat] - tillämpa principen om att ingen begränsning får införas av slutanvändarnas grundläggande rättigheter och friheter utan ett tidigare avgörande av de rättskipande myndigheterna i enlighet med bland annat artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om yttrandefrihet och informationsfrihet, utom om den allmänna säkerheten är hotad i vilket fall detta avgörande får komma senare, http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-20...

Här ett roligt screenshot från 23 April 2009 (just innan): http://www.erikjosefsson.eu/sites/default/files/Screenshot-51.png

Det som skulle kunna ha hänt efter det var att rådet hade avslutat sin andrabehandling genom att acceptera parlamentets ståndpunkt. Men det gjorde inte rådet, utan man gick vidare till en tredjebehandling som började hösten 2009.

Två viktiga punkter som gick igenom:

Det är samma sak här. Rådet skulle kunna avsluta sin förstabehandling genom att acceptera parlamentets ståndpunkt. Men det lär rådet inte göra, så det blir med största sannolikhet en andrabehandling efter valet och sommaruppehållet (eller så blir det inget alls, som det gick med IPRED2 och kanske med GDPR, dvs att rådet lägger hela paketet i frysboxen).

234: "(12a) "net neutrality" means the principle according to which all internet traffic is treated equally, without discrimination, restriction or interference, independently of its sender, recipient, type, content, device, service or application"

Det låter mkt bra tycker jag, beroende på om en "specialised service" (nedan) räknas som "internet traffic" eller inte.

235: "(15) “specialised service” means an electronic communications service optimised for specific content, applications or services, or a combination thereof, provided over logically distinct capacity, relying on strict admission control, offering functionality requiring enhanced quality from end to end, and that is not marketed or usable as a substitute for internet access service"

Jag kan för lite om hur DPI funkar i praktiken, men jag antar att det är DPI som ska se till att en "specialised service" hålls "logically distinct" från annat i pipan.

Nån som har koll?

Om det är så, hur mycket av all "internet traffic" som går i linan hem till slutkunden är DPIad? Hur djupt är den DPIad? Kommer det att bli tillåtet att köpa "kabeltvinternet" om man går med på att all "internet traffic" DPIas?

Ammendments som inte gick igenom AM 237, 238 and 244

Här tror jag att det gäller det att hålla reda på om tejblade AMs räknas som giltigt material att tejbla igen. Har för mig det finns nån regel om att AMs som inte fått tillräckligt med röster inte får tejblas igen.

Försökt hitta dels grundtexten, dels vad som accepterades, men det verkar vara beyond mina google skills just nu. Klarar inte ens av hitta riktiga namnet.

European single market for electronic communications http://parltrack.euwiki.org/dossier/2013/0309%28COD%29

Frågan ligger nu hos rådet om jag förstår det rätt.

Just det.

Det går alltså att klämma regeringen på vad den tänker göra i rådet. Och så kan man få riksdagen att kolla upp subsidiaritetsprincipen (och kanske lite annat också).

//Erik