Det här börjar bli komplicerat tycker jag.
Om en individ, typ jag, blockar reklam är det okej.
Om en ISP gör det är det inte okej enligt Lauren.
Klockrent problem.
//Erik
-------- Original Message --------
Subject: [ NNSquad ] Ad Blocking vs. ISPs ("The French Connection")
Date: Sun, 6 Jan 2013 21:00:33 -0800
From: Lauren Weinstein <lauren(a)vortex.com>
To: nnsquad(a)nnsquad.org
Ad Blocking vs. ISPs ("The French Connection")
http://j.mp/Wm03Au (New York Times)
"Mr. Niel's telecommunications company, Free, which has an estimated
5.2 million Internet-access users in France, began last week to enable
its customers to block Web advertising. The company is updating users'
software with an ad-blocking feature as the default setting."
- - -
Let me be very clear about this. I have written in the past of the
problematic nature of individuals employing ad blocking (originally in
"Blocking Web Ads -- And Paying the Piper" ( http://bit.ly/8QLzYc
[Lauren's Blog] ), but for an ISP to become involved in ad blocking --
particularly by default -- is as abusive of their role as an Internet
access provider as would be their blocking particular sites or pages
with which they had a political disagreement. It is a direct affront
to the most basic tenets of net neutrality, and should be vigorously
opposed.
--Lauren--
Lauren Weinstein (lauren(a)vortex.com): http://www.vortex.com/lauren
Co-Founder: People For Internet Responsibility: http://www.pfir.org/pfir-info
Founder:
- Network Neutrality Squad: http://www.nnsquad.org
- PRIVACY Forum: http://www.vortex.com/privacy-info
- Data Wisdom Explorers League: http://www.dwel.org
- Global Coalition for Transparent Internet Performance: http://www.gctip.org
Member: ACM Committee on Computers and Public Policy
Lauren's Blog: http://lauren.vortex.com
Google+: http://vortex.com/g+lauren / Twitter: http://vortex.com/t-lauren
Tel: +1 (818) 225-2800 / Skype: vortex.com
_______________________________________________
nnsquad mailing list
http://lists.nnsquad.org/mailman/listinfo/nnsquad
Hej,
Jag har begärt en kopia av mina personliga data från min mobiltelefonoperatör (hallon/Tre), inklusive IP-adresser och hemsidor som jag har besökt. De svarar att "På grund av uppgifternas känsliga natur får vi endast lämna ut dessa till polisen i brottsutredande syften". Deras jurister är säkert mer kunniga än mig men det låter ändå lite konstigt att jag inte får tillgång till min egen data. Har någon av er haft erfarenhet med detta?
Jag kopierar nedan deras fullständiga svar.
Tack på förhand!
Laurent
*****************
Hej Laurent,
Jag ser att du begärt utdrag av IP-adresser och hemsidor du besökt!
Vi som mobiloperatör får endast spara IP-adresser för vissa lagstadgade syften. Vi sparar aldrig uppgift om namnet på besökta hemsidor.
Vi är enligt 6 kap. 16a § lagen om elektronisk kommunikation skyldiga att spara IP-adresser och andra uppgifter som är nödvändiga för att identifiera en abonnent och registrerad användare av en kommunikationstjänst (t.ex. telefoni/bredband). För dessa uppgifter gäller tystnadsplikt, se 6 kap. 21 § samma lag. På grund av uppgifternas känsliga natur får vi endast lämna ut dessa till polisen i brottsutredande syften, se 6 kap. 16 c § samma lag.
Dataskyddsförordningen, och dess bestämmelser om rätten att få ta del av vilka uppgifter som behandlas om dig, är inte villkorslös. Det innebär exempelvis att om det finns en lag som anger hur personuppgifter får sparas och användas så gäller den lagen framför dataskyddsförordningen. I detta fall gäller lagen om elektronisk kommunikation framför dataskyddsförordningens bestämmelser. Vi har därför inte rätt att lämna ut uppgifter om vilka IP-adresser du har besökt till dig, eftersom vi endast får lämna ut dessa uppgifter till polisen.
Du får gärna läsa mer om datalagring på vår tillsynsmyndighets, PTS, hemsida:
https://pts.se/sv/bransch/internet/integritet/regler/trafikdatalagring/https://pts.se/sv/bransch/internet/integritet/regler/trafikdatalagring/frag…
Om du fortfarande är intresserad av resterande data skickar vi självklart ut denna till dig.
Hej!
Jag har följt DFRI ett tag på distans - mest mailinglistan och de
sporadiska inläggen på hemsidan och vill framföra lite förslag ifrån en
icke-medlem.
Jag hade gärna sett att DFRI hade närvaro på Mastodon
(https://joinmastodon.org) som är ett federerat social nätverk som är
tänkt att ersätta twitter. Många användare i nätverket är insatta i
säkerhet, IT, intergritet och dylikt så jag är säker på att ni hade
kunnat få en bra följarbas (speciellt om ni skulle kommunicera på
engelska) där.
Personligen tror jag inte på de etablerade sociala medierna då deras
syfte med deras produkt är att gå med så mycket vinst som möjligt - så
datan som deras användare genererar exploateras till den grad då man som
individ verkligen bör ifrågasätta sig själv om man ens vill finnas på
dessa plattformar.
--
Jonathan Sélea
PGP Key: 0x8B35B3C894B964DD
Fingerprint: 4AF2 10DE 996B 673C 0FD8 AFA0 8B35 B3C8 94B9 64DD
--
DFRI-listan är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri
Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan
Hej!
På kvällen den 15 september hade vi mötet om fri och öppen svensk
e-legitimation, stort tack till alla som var med! Här är ett försök till
sammanställning av vad vi kom fram till och vad som sades.
Det är mejlet har tre delar:
- Kort sammanfattning av mötet
- En del av de synpukter och argument som diskuterades
- Länkar och andra tips som skrevs i mötes-chatten
Det här är baserat på mina anteckningar och vad jag kommer ihåg, om du
var med på mötet och tycker att viktiga saker fattas här, säg till i så
fall.
----------------------------
Kort sammanfattning av mötet
----------------------------
Vi var 16 personer med på mötet via jitsi, väldigt uppmuntrande att så
många var med, och vi fick höra många klocka och bra synpunkter.
Vi hade en presentationsrunda, det visade sig att mötesdeltagarna hade
mycket olika kunskaper och erfarenheter bland annat Linux, certifikat
och PKI, FOSS, juridik, postmarketOS, tillgänglighets-frågor,
bankverksamhet, kryptering, internet, politik och filosofi kring
identitet på mätet, internationalisering, journalistik, marknadsföring,
eIDAS, FreeBID, blockchain, internetstiftelsen, mm.
Diskussionen om hur projektet kan påbörjas landade i att de flesta
tyckte det är bäst att i ett första skede kan projektet handla om en
sorts förstudie, att samla information och tydligt definiera vilka
problem det nuvarande systemet har och vilka typer av lösningar som kan
vara möjliga.
Flera påpekade att det nog finns flera olika inriktningar som kan vara
intressanta, dels att peka på specifika tekniska lösningar, dels att
jobba med politiska frågor, dels filosofiska frågor om hur identitet på
internet kan och bör fungera. Vi väljer inte en av de inriktningarna nu,
men vi är medvetna om att de finns och det kan tänkas att det kan mynna
ut i flera olika del-projekt senare.
På frågan vilka som ville vara med i en projekt-grupp var det många som
svarade att de ville det, jag fick det till 11 stycken men då hade några
redan hoppat ur mötet innan frågan ställdes så det blev lite tokigt, vi
kan i alla fall säga att det är minst 11 personer i projekt-gruppen.
De som är med i projektgruppen som jag har mejladresser till är:
Cynthia, Haro, Henrik, Mikael, Gustav, Christoffer, Jon. Sen är det
några som jag inte har mejladresser till som också ville vara med i
gruppen, bland annat Lars, Robert och du som hette "F" i mötet -- mejla
gärna direkt till mig (mail(a)eliasrudberg.se) så att jag får med era
mejladresser också!
Det gäller också dem som lämnade mötet tidigare som inte fick chansen
att svara på frågan om att vara med i projektgruppen, ni som vill vara
med, mejla till mig så att vi inte missar att få med er i gruppen.
Den som inte kunde vara med på mötet men ändå vill vara med i projektet
är också välkommen, säg bara till i så fall.
I alla fall så verkar vi få ihop en väldigt bra projektgrupp, vi är ett
antal engagerade människor som vill fortsätta disktutera och komma
vidare med projektet. Jag lovade att ta upp frågan om att starta
projektet som ett officiellt DFRI-projekt på DFRIs styrelsemöte nästa vecka.
----------------------------------------------------
En del av de synpukter och argument som diskuterades
----------------------------------------------------
Det kan vara bra att kommunicera ut något positivt, alltså inte bara
klaga på nackdelar med BankID utan också säga "vi tycker om teknik, hur
tar vi nu nästa steg?"
En sak värd att tänka på är att helst inte koppla tekniken för starkt
till personnummer, det är bäst om alla människor kan bevisa sin
identitet oavsett om man har personnummer eller inte.
Det finns redan existerande teknik för att autentisera på olika sätt,
alltså existerande teknik som kan användas för att bygga
e-leg-lösningar. En möjlig väg är att peka på hur existerande teknik
baserad på öppna standarder kan användas.
En viktig sak att jobba med är att försöka få fler att uppmärksamma
frågan. Det kan delvis göras utan att kunna visa upp något fungerande
alternativ och bara argumentera för varför öppenhet och tillgänglighet
är viktigt, men samtidigt kan en "proof of concept"-lösning hjälpa för
att övertyga folk.
Olika tankar om hur högt man bör sikta: å ena sidan kan en riktigt bra
fri lösning tänkas vara revolutionerande för samhället särkilt om den är
generell och inte begränsad till att bara staten står bakom. Å andra
sidan kan staten vara en framkomlig väg i praktiken.
När det gäller hur vi kommunicerar i projektet är en idé att det skulle
kunna skapas en separat mail-lista för projektet, för att inte
översvämma den vanliga DFRI-listan för mycket, så kan alla som vill
grotta ner sig i det här projektet vara med på den separata listan. Än
så länge finns ingen sån separat lista så det är vanliga listan som
gäller, än så länge i alla fall.
Studiecirklar kan vara ett sätt att skapa opinion.
Ett synsätt är att tänka produkt och jämföra med t.ex. Öppna
Skolplattformen. Något sånt vore framgång, en produkt som breda
folklager väljer att använda i sin vardag. Å andra sidan kan vårt
projekt ha stort värde även om det inte når breda folklager till en
början, poängen kan anses vara att göra frihet möjlig, vilket är
principiellt värdefullt även om det till en början inte når jättemånga i
praktiken.
Vad saker brukar fallera på är bristande kravspecification och
formulering av den. Kan vara bra att man börjar med att sätta ihop en sån.
Flera höll med om att det är kul att så många är med.
------------------------------------------------
Länkar och andra tips som skrevs i mötes-chatten
------------------------------------------------
SOU (statlig utredning): "Ett säkert statligt ID-kort – med e-legitimation":
https://www.regeringen.se/4961ec/contentassets/689f5a032b4f4abe92f7ce73efa1…
SWAMID kan vara intressant: "SWAMID - Swedish Academic Identity
Federation": https://wiki.sunet.se/display/SWAMID/SWAMID+Wikihttps://en.wikipedia.org/wiki/EIDAS
eIDAS är övergripande term som går att söka på
https://www.dfri.se/projekt/projektguide-och-kriterier/https://www.euractiv.com/section/digital/news/eu-leaders-to-call-for-an-eu-…
kolla European Self Sovereign Identity framework (eSSIF) men finns inte
jättemycket info på nätet än
Öppna skolplattformen kan vara som inspiration.
SUNET kan vara en möjlig väg att få statliga kontakter, de jobbar ju med
SSO lösningar för forskning
En hemsida där folk får "tycka till"?
Och om man söker sig utanför den här gruppen, genom att exemplevis skapa
en hemsida där folk får tycka till om e-legitimation, så kan man både
skapa opinion OCH kravspecifikation utifrån det. 😉
Och både de tekniska och de filosofiska blir glada!!!
Inte menat som inbjudan till förening eller mailinglist utan som ett
sätt att skapa opinion UTANFÖR gruppen.
Ett "miniprojekt" kan ju ses som en förstudie, som talar om vad som kan
tänkas vara ett rimligt mål för och tillvägagångssätt i det "stora"
projektet.
Apropå tanken om att ha en bra produkt, den här boken om "
Self-Sovereign Identity" -- SSI -- har en hel del kring det:
https://www.manning.com/books/self-sovereign-identity
Värt att hålla koll på vad regeringen gör innan DIGG/motsv. upphandlar
Tieto att påbörja ett nytt proprietärt miljardprojekt. Det går att läsa
lagstiftningsprocessens framsteg på regeringens hemsida.
Tips om decentraliserad lösning för eid. Här är presentationstexten:
(T): ”Sökes: identitet och tillit”, Niclas Kjellin, CTO, Covr Security
AB: Beskrivning: I nästan två decennier har vi i Sverige varit
bortskämda med BankID, samtidigt som övriga delar av världen hållit sig
fast vid traditionella lösenord och 2FA-lösningar. Den ”Skandinaviska
modellen” anses vara förfadern till den tekniska revolution som världen
står inför. Nya tekniker väntar runt hörnet och lovar decentraliserade
och användarkontrollerade digitala identiteter för en säkrare framtid.
Tillsammans kan de vända upp och ner på nuvarande
autentiseringslösningar, men när är de här och hur fungerar de? Går det
att skapa globala och hållbara kommersiella lösningar accepterade av
användare, företag och nationer?
Nyckelord: Digital identity, Decentralized Identifiers (DIDs),
Verifiable Credentials, blockchain, edge wallets/agents
-----
Det var det. Som sagt, du som var med på mötet och tycker att viktiga
saker missats här, skriv gärna och lägg till.
Vänliga hälsningar
Elias
--
DFRI-listan är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/listan/
Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan
Ett stort hinder i att få till public money - public code är att många
verksamhetskritiska program bara finns tillgängligt i proprietär form.
Så är det till exempel med journalföringsprogram, och de funktioner som
finns tillsammans med det, som behövs i sjukvård. Det finns ju GNU
Health och Debian-Med. Men de är inte anpassade till svenska
förhållanden vad gäller lagstiftning och yrkesroller mm. Det behövs
också ett sådant system inom skolans elevhälsa. Dagens proprietära
system som används inom elevhälsan är även de dåligt anpassade till just
elevhälsa, då de är tänkta för sjukvård.
Om någon kunnig (eller helst några kunniga) skulle kunna tänka sig att
bistå med teknisk kompetens (kodning mm) så kan jag tänka mig att bistå
med vad som behövs innehållsmässigt (vilka funktioner som behövs) för
att göra det användbart inom svensk elevhälsa (och därmed troligen också
inom sjukvård). Jag har idag ledningsansvar för den del av elevhälsans
psykologiska insatser som lyder under hälso- och sjukvårdslag i en liten
kommun i Västra Götaland. Så jag är väl insatt i vilka uppgifter som
programmet bör kunna stödja. Men jag är inte alls kunnig i programmering.
Sen är frågan vilket system som är bäst att gå in på, GNU Health eller
Debian-Med. Jag röstar för GNU Health. Nån som känner till nåt annat?
https://gnuhealth.org/https://www.debian.org/devel/debian-med/
--
Vänliga hälsningar
Mikael Odhage
tel: 0046(0)709933651
SIP: sessrum(a)ekiga.net
Jami: mikaelodhage
Jabber/XMPP: mikaelodhage(a)dabber.de
Matrix: @odhageM:matrix.org
Diaspora: odhage(a)joindiaspora.com
(https://joindiaspora.com/people/97c047d773e817e0)
--
DFRI-listan är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/listan/
Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan
Hej,
DFRI håller öppet styrelsemöte tisdag 2021-09-21 19:30 på internet. Vi
beräknas hålla på i ungefär 1,5 timme. Alla medlemmar och andra
intresserade är välkomna.
Dagordning hittar ni här:
https://www.dfri.se/dfri/protokoll/y2021/styrelsemote-8-2021-09-21/ (kan
ändras ända fram till att mötet börjar).
Det är troligt att en stor del av mötet kommer att handla om framtiden
för vår driftverksamhet.
Anmäl dig per mejl till dfri(a)dfri.se om du vill delta. Då får du också
information om länk till anslutning för deltagande via Internet.
Hälsningar,
Tobias
--
DFRI-listan är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/listan/
Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan
Hej!
Jag skulle vilja starta ett DFRI-projekt som handlar om hur en fri och
öppen lösning för svensk e-legitimation kan bli verklighet. Här
nedanför försöker jag förklara tanken med detta. Tacksam för all sorts
återkoppling, särskilt om du kan tänka dig att vara med och delta i
projektet.
--------
Bakgrund
--------
Utgångspunkten är att e-legitimation är väldigt användbart och används
mer och mer, inte minst i kontakt med myndigheter. Det är därför
viktigt att ha system för e-legitimation som respekterar digitala fri-
och rättigheter.
En viktig princip när det gäller digitala fri- och rättigheter är att
var och en själv ska kunna bestämma vad hen vill installera på sin
dator/smartphone/motsvarande. Staten ska till exempel inte bestämma
vilket operativsystem jag kör på min dator.
Problemet som det här projektet handlar om är att i dagsläget har vi i
Sverige situationen att den som behöver använda e-legitimation måste
använda operativsystem ägda och kontrollerade av Microsoft, Apple eller
Google. Om någon insisterar på att använda system baserade på fri och
öppen källkod (som GNU/Linux) kan den personen i praktiken inte använda
e-legitimation. Vi tvingas välja mellan att antingen leva helt utan e-
legitimation (vilket blir allt svårare), eller ge upp vår frihet och
installera system som ger Microsoft/Apple/Google makt över oss.
----------
Projektmål
----------
Målet är att det ska finnas en fri och öppen lösning för svensk e-
legitimation som ska kunna användas av alla, en lösning som respekterar
våra digitala fri- och rättigheter.
I stället för att kräva installation av saker som användaren inte kan
kontrollera på användarens dator/smartphone/motsvarande bör systemet
för e-legitimation öppet redovisa ett protokoll för hur man
kommunicerar med systemet. Det blir då möjligt för alla att använda e-
legitimation, oavsett vilken typ av dator/smartphone/motsvarande
personen väljer att använda.
----------------
Vägar till målet
----------------
Följande är fem olika förslag på hur projektmålet kan nås:
- Övertala någon av existerande kommersiella aktörer, BankID eller
Freja eID Plus så att någon av dem gör sin lösning tillgänglig även för
den som bara använder fri och öppen källkod på sin dator.
- Övertala staten via relevanta myndigheter t.ex. Skatteverket som ger
ut "AB Svenska Pass" e-legitimation så att den görs tillgänglig även
för den som bara använder fri och öppen källkod på sin dator.
- Övertala politiker så att myndigheter tvingas lösa problemet via
lagändringar eller direktiv från politiker till myndigheterna.
- Stödja utveckling av alternativa lösningar som respekterar digitala
fri- och rättigheter, om sådana lösningar finns.
- Utveckla en egen lösning som "proof of concept" för att visa hur en
fri och öppen lösning skulle kunna fungera.
-------------------------------------------------------------
Nuvarande alternativ för e-legitimation och problemen med dem
-------------------------------------------------------------
Se https://www.elegitimation.se/skaffa-e-legitimation där de nuvarande
typerna av e-legitimation finns listade.
- BankID (utgiven av bankerna): fungerar bara för den som använder
stängda operativsystem från Microsoft/Apple/Google. Dessutom stängd
källkod för själva klient-programvaran för e-legitimation som
installeras på användarens dator/smartphone. Användaren kan inte
kontrollera vad som händer på ens egen dator/smartphone.
- Freja eID Plus (utgiven av Freja eID Group AB): kräver operativsystem
från Apple/Google, samma nackdelar som BankID.
- AB Svenska Pass (utgiven av Skatteverket): Jämfört med de andra två
har denna fördelen att den går att använda i GNU/Linux men själva
klient-programvaran för e-legitimation är stängd och användaren måste
acceptera ett "End-User License Agreement" som säger att reverse-
engineering är förbjudet osv. Även här gäller alltså att användaren
inte kan kontrollera vad som händer på ens egen dator/smartphone.
---------------------------
Vad vi kan göra i projektet
---------------------------
Vi kan göra många olika saker i projektet, till exempel:
- Ta reda på och sammanställa information om hur system för e-
legitimation fungerar och vilka svårigheterna är, för att förstå
problemet bättre.
- Kommunicera med existerande utgivare av e-legitimation för att
övertala dem till att utveckla en öppen lösning, men också för att få
mer förståelse och kunskap om varför de gör som de gör i dagsläget.
- Kommunicera med myndigheter för att ta reda på hur de ser på
problemet.
- Genomföra en informationskampanj riktad till allmänheten för att få
fler att förstå problemet och kräva en förändring. Kanske leder det
till fler projektmedlemmar.
- Ta reda på om det finns politiker som är insatta och/eller
intresserade av att driva frågan.
- Ta reda på om det finns journalister som är intresserade av att
rapportera kring frågan.
- Undersöka vilka system för e-legitimation som finns i andra länder
för att se om något av dem respekterar digitala fri- och rättigheter
bättre än de system som finns i Sverige i dag.
- Undersöka situationen juridiskt, t.ex. ta reda på om det är olagligt
för staten att erbjuda tjänster för bara de medborgare som är kunder
hos vissa specifika storföretag.
- Undersöka om existerade öppna standarder för kryptering, e-signering
osv. kan användas som grund för e-legitimation. Det finns ju beprövade
öppna standarder för t.ex. hur publika och privata nycklar kan
användas, Diffie-Hellman key agreement, certifikat osv, med existerande
mjukvara baserad på fri och öppen källkod som hanterar sådant, t.ex.
programvara för https och ssh.
- Skissa förslag på hur ett framtida fritt och öppet system för e-
legitimation skulle kunna se ut. (Förenklat exempel: en myndighet
ansvarig för e-legitimation skulle kunna hålla ett register över
individers publika nycklar och varje person kunde ha sin egen privata
nyckel och använda den för att bevisa sin identitet.)
- Utveckla en egen lösning som "proof of concept".
------------------------------------
Argument för varför projektet behövs
------------------------------------
Här är några andra argument som kan användas för att förklara varför
det här är en viktig fråga:
- Orättvist övertag för teknikjättarna jämfört med möjliga
konkurrenter: dagens situation ger jättarna Google/Apple/Microsoft ett
stort övertag genom att alla som behöver e-legitimation måste använda
Google/Apple/Microsoft-operativsystem. Det gör att det blir mycket
svårare för alternativ att etablera sig. Exempel är smartphones som
Librem 5 och PinePhone som använder GNU/Linux och alltså gör det
möjligt att vara fri från Google/Apple/Microsoft och deras ständiga
övervakning. Situationen med e-legitimation gör det lättare för
jättarna att behålla sin dominans, eftersom friare alternativ inte kan
konkurrera på den punkten.
- Jämfört med en del andra frågor kring digitala fri- och rättigheter
är frågan om e-legitimation ett fall där staten har en tydlig roll, det
går att argumentera för att staten har ett ansvar att göra e-
legitimation tillgängligt på ett rättvist sätt för alla. Vem tjänar på
dagens situation? Bankerna är nöjda. Google/Apple är nöjda. Vem
missgynnas av dagens situation? Enskilda människor som vill ha makt
över sitt eget liv, och staten som misslyckas med att bevaka
medborgarnas intressen och i stället gjort sig beroende av enorma
företag.
- Man kan ifrågasätta säkerheten i nuvarande system, "security by
obscurity" är inte alltid det bästa. Avslöjandena kring NSO och Pegasus
nyligen har också visat att Android och iOS inte nödvändigtvis är säkra
plattformar. Det är då olyckligt om staten hänvisar alla till att
använda bara de plattformarna. Man borde åtminstone ha möjligheten att
själv se till att förvara sin privata nyckel säkert och inte tvingas
använda system baserade på Android/iOS som inte går att verifiera.
- Statens ansvar för att värna digital säkerhet oberoende företag: när
den svenska staten hänvisar till system som bara fungerar för
Apple/Google-kunder ger det en stor fördel för Apple och Google,
företag som redan har en extremt stor makt över människors liv. Den
svenska staten borde inte bidra till att ytterligare öka Apples och
Googles makt. I stället borde staten ha kontroll över sina egna system
och låta medborgarna själva besluta om de vill vara kunder hos
Apple/Google eller inte. Det är fel att staten de facto styr människor
till att bli kunder hos Apple/Google för att kunna använda e-
legitimation. Varför ska den svenska staten hjälpa Apple/Google på det
här sättet?
- Övervakningssamhället: eftersom de nuvarande systemen för e-
legitimation kräver att man installerar för användaren okänd, stängd
programvara på sin dator/smartphone, kan det hända att man därigenom
övervakas av staten och/eller Apple/Google/andra aktörer, utan att man
som användare har någon möjlighet att kontrollera vad programvaran
faktiskt gör.
- Säkerhetspolitik: dagens situation, med extremt stort beroende av
Apple/Google, innebär att ett gigantiskt storföretag kan trycka på en
knapp så slutar de svenska systemen för e-legitimation fungera. Den
svenska staten har inte kontroll utan har gjort sig beroende av
Apple/Google.
- I myndigheternas information kring covid-19-vaccination den senaste
tiden förklaras tydligt hur man gör för att boka vaccination för den
som har BankID. Den som inte har BankID betraktas som en besvärlig
person och hänvisas till telefon-bokning och får sämre förutsättningar,
t.ex. skickas påminnelse inför vaccinationen tydligen endast till de
som har BankID. Det här skapar ett starkt tryck att staten förväntar
sig att alla ska ha BankID, vilket innebär att staten förväntar sig att
alla ska vara kunder hos Google/Apple/Microsoft. Det är lätt att få
intrycket att den som inte vill installera stängd hemlig programvara
från Google/Apple/Microsoft är en besvärlig medborgare som staten helst
vill slippa befatta sig med.
-----------------
Delta i projektet
-----------------
Svara gärna på detta mejl om du:
1. Har någon form av fråga eller annan återkoppling kring detta med en
fri och öppen e-legitimation.
2. Vill delta i projektet på något sätt.
Vänliga hälsningar
Elias Rudberg
Medlem i DFRI
--
DFRI-listan är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: https://lists.dfri.se/listan/
Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan