Listan

listan@lists.dfri.se

810 discussions

Öppet brev till Netclean
by Martin Millnert 06 Jul '14

06 Jul '14

Hej listan, Ikväll postades ett öppet brev till Netcleans VD på hemsidan: https://www.dfri.se/oppet-brev-till-christian-berg-vd-netclean/ Vänligen, Martin

6 6

Andreas Jonsson om Netclean på P3 nu på morgonen
by Joel Purra 04 Jul '14

04 Jul '14

God morgon, Sedan kl 06:30 i morse har P3 pushat för en intervju med DFRI:s egna Andreas Jonsson, som har arbetat hårt med artiklar och vårt öppna brev till Netclean. Programmet finns även tillgängligt i efterhand. https://sverigesradio.se/p3/ Öppet brev till Christian Berg, VD Netclean https://www.dfri.se/oppet-brev-till-christian-berg-vd-netclean/ Netclean och Turkiet (med länksamling) https://www.dfri.se/netclean-och-turkiet/ Bra jobbat Andreas! -joelpurra.com

1 1

Fwd: Answering guides for EU ISDS consultation
by Erik Josefsson 25 Jun '14

25 Jun '14

Långt viktigt mail från Ante. //Erik -------- Original Message -------- Subject: Answering guides for EU ISDS consultation Date: Tue, 24 Jun 2014 16:19:06 +0200 From: Ante Wessels <ante(a)FFII.ORG> Answering guides for EU ISDS consultation https://www.vrijschrift.org/serendipity/index.php?/archives/158-Answering-g… or http://bit.ly/1nBEdqX The European Digital Rights initiative (EDRi) has published an answering guide for the European Commission's consultation on investor-to-state dispute settlement (ISDS), probably the most controversial element of proposed EU trade agreements. The consultation ends the 6th of July. ISDS gives foreign investors, usually multinationals, the right to circumvent domestic courts and challenge decisions of states for international investment tribunals if decisions may lead to lower profits than expected. The cases are decided by for-profit arbitrators, they would be able to overturn decisions of supreme and human rights courts. For an introduction see Nobel laureate Joseph Stiglitz or Vrijschrift. EDRi's answering guide points out procedural and substantive issues with ISDS. The guide has a focus on human rights and the negative effects ISDS has on our ability to reform copyright and patent law. If you do not have a lot of time you may like to focus on questions 5, 7, 8 and 13. AK Europa (the Brussels office of the Austrian Federal Chamber of Labour), ÖGB Europabüro (the Brussels office of the Austrian Trade Union Federation), and Friends of the Earth Europe have set up an online tool, which features a template response, and allows for individual contributions to the consultation in a few clicks. Corporate Europe Observatory published "Still not loving ISDS: 10 reasons to oppose investors' super-rights in EU trade deals". Seattle to Brussels Network: Campaigners slam Commission’s mock consultation on investor rights in EU-US trade deal Trade Justice Movement: TJM says no to ISDS 11.11.11: Traité transatlantique : répondons tous à la commission ! The FFII put on line its draft submission to the consultation "ISDS: A rigged system, avoid lock-in". The draft conclusion reads: This note concludes that investor-to-state dispute settlement lacks conventional institutional safeguards for independence and has characteristics of a rigged system. The appointment of arbitrators is not neutral and gives the US an unfair advantage. The US never lost an ISDS case, we can not expect European companies to win major ISDS cases against the US, all the more as the US is not shy to exert pressure on arbitrators. We can expect that US companies will win ISDS cases against the EU and member states. This leads to four considerations. First, ISDS arbitrators will be able to review all decisions of governments, legislators and courts, including the European Court of Human Rights, and they can award unlimited damages. The European Commission aims to add ISDS to trade agreements from which it is near impossible to withdraw. Given that ISDS lacks conventional institutional safeguards for independence, does not observe the separation of powers, has characteristics of a rigged system and gives the US an unfair advantage, the transfer vast powers to arbitrators without possibility of withdrawal would be imprudent. At the very least, to protect its future, the EU has to avoid a lock-in, should not deviate from standing European practice of stand-alone investment agreements. The EU should not add ISDS to trade agreements. Second, the EU aims to create a global standard. Presently a minority of foreign investments is covered by ISDS, after ISDS agreements between the major capital exporting countries a large majority of global foreign investments would be covered by ISDS. Wide coverage of global foreign investments and impossibility to withdraw would create a near global lock-in. Given that the commission's reforms fail on many counts, a near global lock-in would give arbitrators unprecedented and unchecked powers. This would burden democracies, local companies, tax payers, human rights and the rule of law. Third, quintessentially, states need a margin of appreciation. States which are constantly battered by threats and legal challenges can not function properly, can not take decisive action. The US protect themselves through a system rigged to their advantage. It is an existential threat to the EU not to be able to take decisive action, especially since the US can. Raison d'état necessitates to avoid this situation. Fourth, foundationally, an essential aspect of liberalism is constitutional liberalism - the separation of powers, the creation of strong institutions. Sovereign decisional power accompanied by strong institutions can provide fairness. ISDS undermines the institutions. ISDS undermines the EU's vital interests and values, it has to be rejected. In doing so, the EU would give direction to the debate and create room to strengthen alternatives.

1 0

Re: SV: SV: Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation
by Erik Mjöberg 22 Jun '14

22 Jun '14

Bästa Anne-Marie Eklund-Löwinder! Du har inte svarat på min fråga. Du har inte heller haft några invändningar mot att legitmationsutfärdarna (bankerna, Telia m.fl.) både i dagens och i framtida Svensk e-legitimation samlar adresserna till användarnas anlitade tjänster. Du konstaterar att här finns inget att se och ber mig cirkulera. Allt detta tycker jag är oseriöst. Erik Mjöberg On 2014-06-11 15:20, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote: > Hej, > > Jag tror du övertolkar budskapet. Jag har inget intresse av att föra den här diskussionen med dig. Jag håller inte med dig, och jag ser inte något som indikerar att du har rätt och jag har fel. Men jag släpper det. Jag har verkligen inte tid. OK? Det måste dessutom finnas mycket bättre mejlinglistor att föra den här diskussionen på än DFRI:s, eller varför inte rikta frågan direkt till e-legitimationsnämnden. > > Med vänlig hälsning, > > Anne-Marie > > > >> -----Ursprungligt meddelande----- >> Från: Erik Mjöberg [mailto:erik.mjoberg@xml.se] >> Skickat: den 11 juni 2014 10:59 >> Till: Anne-Marie Eklund-Löwinder; listan(a)lists.dfri.se >> Ämne: Re: SV: Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation >> >> Bästa Anne-Marie Eklund-Löwinder! >> >> Jag förvånar mig över Dina oförskämdheter och Din maktarrogans, men låter >> den saken bero. >> >> Det som är ännu allvarligare är att Du inte ens försöker svara på min fråga om >> E-legitimationsnämndens insamling av tjänsteleverantörernas adresser >> tillgodoser kraven i Personuppgiftslagen och i direktivet till tillsättandet av E- >> legitimationsnämnden, utan i stället tar upp något som jag över huvud taget >> inte har nämnt, nämligen anvisningstjänsten i Svensk e-legitimation. Det jag >> frågade Dig om är ju en helt annan sak, vilket Du med Dina djupa kunskaper i >> ämnet säkert förstår. >> >> >> Det är för mig obegripligt att Du anser Dig och dessutom anser mig ha andra >> och viktigare frågor att beakta än den uppenbara integritetskränkning som >> sker i dagens e-legitimation och genom användningen av SAML i förslaget till >> ny Svensk e-legitimation. >> >> >> Med förundrad hälsning >> >> Erik Mjöberg >> >> On 2014-06-10 07:24, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote: >> >> >> Hej! >> >> På frågan riktad till mig: >> >> Frågan är egentligen hypotetisk eftersom det inte är så det fungerar. Om det >> är anvisningstjänsten du är upprörd över, så har den flera gränssnitt - endast >> ett av dessa innebär att användarens UA hämtar listan över valbara utgivare >> och därmed lämnar spår efter sig i form av IP-adresser. I andra situationer >> hämtar e-tjänsten listan regelbundet och presenterar den själv. Och i andra >> fall används inte anvisningstjänsten alls. Anvisningstjänsten är dessutom >> federationsspecifik, och ger därför inte den helhetsbild av användningen >> som du försöker göra gällande. Det är inte heller dessa uppgifter som ligger >> till grund för vare sig debitering eller statistik, du har helt enkelt förstått det >> hela väldigt fel. >> >> Jag är inte jurist, men det finns inga indikationer på att den här >> anvisningstjänsten skulle vara oförenlig med svensk och europeisk >> persondataskyddslagstiftning. Tror du inte på det så får du ställa samma fråga >> till ansvariga myndigheter. >> >> >> Så min slutsats: Här finns inget att se, cirkulera. Rikta din energi på något som >> faktiskt är problematiskt. Det finns gott om sådant. Det behöver i alla fall jag >> göra. Så jag avslutar den här diskussionen från min sida. >> >> Med vänlig hälsning, >> >> >> >> Anne-Marie >> >> >> >> >> >> Från: Erik Mjöberg [mailto:erik.mjoberg@xml.se] >> Skickat: den 5 juni 2014 09:51 >> Till: listan(a)lists.dfri.se <mailto:listan@lists.dfri.se> >> Ämne: Fwd: Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation >> >> >> >> Hej igen! >> >> Beträffande frågan om samtycke i e-legitimationer, >> kan man inte bygga upp ett legitimeringssystem som >> förutsätter att de legitimerade samtycker till att >> personuppgifter används i strid med PuL. >> >> Om jag inte samtycker till att mina besök hos anlitade >> tjänster registreras av legitimationsutfärdarna, får jag >> inte vara med då? Får jag inte vara med om jag inte >> samtycker till att banken känner till att jag tidsbokat >> på en HIV-klinik? >> >> Och slutligen en fråga till Anne-Mari Eklund Lövinder: >> Anser Du att integritetskravet i direktivet 2010:69 är >> uppfyllt, om adresserna till de av användarna anlitade >> tjänsterna samlas in av e-legitimationsnämnden i >> enlighet med SAML-idp-discovery-standarden, men >> användarna skalas av vid rapporteringen till >> faktureringen? >> >> Vänliga hälsningar >> >> Erik Mjöberg >> >> >> >> -------- Original Message -------- >> >> Subject: >> >> Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation >> >> Date: >> >> Wed, 04 Jun 2014 17:33:12 +0200 >> >> From: >> >> Erik Mjöberg <erik.mjoberg(a)xml.se> <mailto:erik.mjoberg@xml.se> >> >> Organization: >> >> AB XML Sweden >> >> To: >> >> Tobias Pulls <tobias.pulls(a)kau.se> <mailto:tobias.pulls@kau.se> , >> listan(a)lists.dfri.se <mailto:listan@lists.dfri.se> >> >> >> >> Hej Tobias! >> >> Bra att Du tog upp frågan om samtycke. >> >> I avtalet med min bank, Handelsbanken, finns ingenting om samtycke till att >> samla >> in uppgifter om besökta tjänster. Jag känner inte heller till att någon annan >> legitimationsutfärdare skulle ha en sådan friskrivning. Slutligen kan >> utfärdaren >> begära samtycke till insamling av adressen till den anlitade tjänsten i >> samband med >> att tjänsten anlitas, men inte heller det har skett i någon av de tjänster som >> jag >> har anlitat. >> >> Så jag känner mig ganska kränkt av hanteringen ... Men det har en mycket >> ringa >> betydelse i sammanhanget. Det väsentliga är att den klart strider mot >> Person- >> uppgiftslagen (PuL)! Och inte bara mot PuL utan även mot t.ex. EU-stadgans >> skydd >> av personuppgifter i artikel 7 och 8. Om man tillämpar samma metod som EU- >> domstolen gjorde beträffande upphävandet av ändringarna i >> Datalagringsdirektivet >> (proportionalitetsprincipen i artikel 52:1) skulle insamlingen av adresserna till >> de av >> användarna anlitade tjänsterna vara ett "allmänt samhällsintresse som >> erkänns av >> unionen" om hanteringen skulle godkännas av EU-domstolen. Det har jag >> svårt att >> tro. >> >> Det finns sedan flera år tillbaka färdiga lösningar på hur >> legitimationsutfärdaren kan >> styrka användarens identitet utan att känna till var styrkandet ska användas - >> - >> precis som i den analoga världen. Se t.ex. Identity 2.0 från 2006 eller user- >> centric >> IDs. >> >> Vänliga hälsningar >> >> Erik Mjöberg >> >> On 2014-06-04 15:39, Tobias Pulls wrote: >> >> Hej, >> >> Värt att notera är också att det här troligen inte är ett brott >> mot >> personuppgiftslagen _förutsatt_ att samtycke är inhämtat av t >> ex banken >> vid utfärdandet av BankID. Det sagt så är det knappast något >> positivt >> att denna spårbarhet finns i systemet och troligen är det >> många fler än >> Erik som upplever detta som ett intrång. Denna läcka baserat >> på >> samtyckte (som i dagsläget är långt från informerat i något >> annat än >> juridisk mening) borde ha tagits bort av e- >> legitimationsnämnden genom >> att förbjuda annan användning än strikt nödvändigt eftersom >> identitetsleverantörer redan får betalt. Tyvärr gjordes inte >> detta så >> det är bara att hoppas att öppna och moderna tekniska >> lösningar som >> anonymous credentials används för nästa generation, för det >> finns ingen >> stark vilja att lägga in juridiskt personskydd utöver det >> minimala som >> krävs. Trevlig sits för identitetsleverantörerna dock, de får >> betalt för >> att skapa profiler av folk. >> >> Vad gäller punkt 2 från Erik så ska man vara väldigt försiktig >> med att >> underskatta tom vad den aggregarade informationen har för >> inverkan på >> personers privatliv. Det behövs inte mycket extra information >> för att >> skapa skrämmande scenarion. En av de få sakerna ur >> integritetssynpunkt >> som SAML förbättrar är möjligheten att bara ge ut relevant >> information >> till tjänster istället för allt på ett certifikat. Utöver det bör man >> nog vara försiktig om man vill kalla SAML lösningen >> integritetsvänlig. >> >> Mvh, >> Tobias >> >> On 04/06/14 14:49, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote: >> >> Jag fann ingen anledning att kommentera 1. Det >> är nog allmänt känt att det är personnummer i certifikatet och därmed är >> spåret tydligt för banken med flera i dagens system. /amel >> >> Skickat från min HTC >> >> >> ----- Reply message ----- >> Från: "Erik Mjöberg" <erik.mjoberg(a)xml.se> >> <mailto:erik.mjoberg@xml.se> >> Till: "listan(a)lists.dfri.se" >> <mailto:listan@lists.dfri.se> <listan(a)lists.dfri.se> >> <mailto:listan@lists.dfri.se> >> Rubrik: SV: [DFRI-listan] E-legitimation >> Datum: ons, jun 4, 2014 14:25 >> >> >> >> Hej DFRI-listan! >> >> Äntligen har jag fått ett svar i sak på vad jag hela >> tiden påstått. Det är första gången på två år! Låt mig ta upp sakfrågorna. >> >> 1. För det första har Anne-Marie Eklund- >> Löwinder hittills inget att erinra mot min beskrivning att e- >> legitimationsutfärdarna (bankerna, Telia, m.fl.) >> samlar in adresserna till de av användarna >> anlitade e-tjänsterna i dagens e-legitimationssystem. Det är allvarligt nog! I >> det föreslagna nya systemet >> med Svensk e-legitimation bekräftas tidigare >> adressinsamling genom användning av standarden SAML-assertion. >> >> Om jag har gjort en tidsbokning på en HIV-klinik >> eller hos en psykiater med min e-legitimation, vill jag inte att banken ska få >> reda på det. Om jag har varit >> inne på mina apoteksrecepttjänster vill jag inte >> att banken ska känna till det. Om min hustru har haft flera tidsbokningar för >> kontroll av bröstcancer vill >> jag inte att banken ska känna till det. Jag vill inte >> heller att banken ska kunna sälja dessa uppgifter till det försäkringsbolag där >> min hustru eller jag har >> våra livförsäkringar. Om jag t.ex. har anlitat >> Svenska Spels tjänster ofta vill jag inte att banken ska komma till mig och >> begära omförhandling av räntan >> på mitt bostadslån eftersom banken då >> bedömer sig ta en högre risk. Om bolånet ligger i en annan bank vill jag inte >> att banken ska sälja samma >> uppgifter till den banken. Om jag är medlem i ett >> politiskt parti vill jag inte att banken ska känna till att jag loggar in mig med e- >> legitimation på partiets >> medlemstjänst. Jag anser att dessa förhållanden >> gravt kränker min personliga integritet. Jag har därmed lidit skada. Detta >> gäller även 2 miljoner andra >> e-legitimationsinnehavare som med mig har >> förvägrats det skydd som tillkommer oss enligt Personuppgiftslagen >> (1998:204). >> >> Om jag i den analoga världen vill legitimera mig >> med mitt körkort, har Transportstyrelsen, som utfärdat mitt körkort, ingen >> aning om var, när och >> i vilken omfattning jag identifierar mig med >> körkortet. Då borde det självklart vara ett anständighetskrav att den digitala >> lösningen uppfyller minst samma >> integritetskrav. Men om det fungerade med >> mitt körkort som det fungerar på nätet med e-legitimation skulle den expedit >> som granskar mitt körkort >> säga: "Vänta ett tag, jag ska bara skicka >> information till Transportstyrelsen om att Du har legitimerat Dig här." Då >> skulle jag fråga mig: "Vad angår det >> Transportstyrelsen var jag legitimerar mig med >> mitt körkort?" >> >> 2. Punkt 2 stämmer exakt med felet i principen >> att E-legitimationsnämnden samlar de adresser användaren anlitar när >> hon/han identifierar >> sig i en e-tjänst. E-legitimationsnämnden >> hämtar/samlar dessa adresser enligt SAML-idp-discovery-standarden. Det är >> detta som kommittédirektivet >> 2010:69 skjuter in sig på. Insamlandet! Och >> direktivet utgår då från Personuppgiftslagen (1998:204), som slår ned på >> "behandling av personuppgifter" >> (3 §) som innefattar "Varje åtgärd eller serie av >> åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, ... t.ex. insamling, ... >> inhämtande ... av uppgifter ...". >> Att sedan det rapporterade statistikunderlaget >> har skalat av individerna har inte med saken att göra, det handlar om >> kosmetik - inte om integritetsskydd. >> >> Jag överlåter åt läsaren av detta att avgöra om >> mina påståenden är ogrundade eller om jag har fått saker och ting rejält om >> bakfoten. >> >> --- >> >> Till Sven Ruin vill jag säga att det ligger mycket i >> vad Du säger. Naturligtvis går det att omformulera frågorna. T.ex.: Anser Du >> att det är bra att utfärdarna av >> dagens e-legitimationer (banker, Telia m.fl.) >> känner till vilka tjänster användarna identifierar sig på? >> >> Vänliga hälsningar >> >> Erik Mjöberg >> >> --- >> On 2014-06-04 10:51, Anne-Marie Eklund- >> Löwinder wrote: >> Hej, >> Din punkt 2 stämmer inte ett enda dugg, där >> behöver du göra din hemläxa, och andra också kanske? Vilken tur då att det >> är så lätt att kontrollera fakta. Regelverket för svensk e-legitimation finns >> publicerat för allmän beskådan, och för varje läskunnig att ta till sig. >> >> Ni hittar det på http://www.elegnamnden.se/ >> eller närmare bestämt här: >> http://www.elegnamnden.se/regelverketgallandeversion.4.77dbcb04143807 >> 0e039a8b6.html >> >> Jag kan varmt rekommendera alla intresserade >> att sätta sig in i hur det ser ut. Det ger tvärtom mot vad Erik (vad jag kan se >> helt ogrundat) påstår. Jag pekar på några av de viktigaste sakerna här: >> >> Se Bilaga J – Rapporteringsrutiner, punkten 7.5: >> >> "Rapporterat statistikunderlag ska inte medge >> att det går att härleda enskilda transaktioner mellan Användare och e-tjänst". >> >> Se även Bilaga A - Ersättning och fakturering, >> punkterna 2, 4.1 och 4.2, om vilken information som fakturorna innehåller. >> De anger i praktiken enbart antal unika användare per e-tjänst. >> >> Min slutsats är att du har fått saker och ting >> rejält om bakfoten. >> >> >> >> Med vänlig hälsning, >> Anne-Marie Eklund Löwinder >> Säkerhetschef >> .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) >> Adress: Ringvägen 100 >> Postadress: Box 7399, 103 91 Stockholm >> Växel: 08-452 35 00 >> Direkt: 08-452 35 17 >> Mobil: 0734-31 53 10 >> E-post: anne-marie.eklund-lowinder(a)iis.se >> <mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se> <mailto:anne-marie.eklund- >> lowinder(a)iis.se> <mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se> >> Twitter: @amelsec >> Webbplats: https://www.iis.se >> Från: Erik Mjöberg >> [mailto:erik.mjoberg@xml.se] >> Skickat: den 3 juni 2014 22:56 >> Till: listan(a)lists.dfri.se >> <mailto:listan@lists.dfri.se> <mailto:listan@lists.dfri.se> >> <mailto:listan@lists.dfri.se> >> Ämne: [DFRI-listan] E-legitimation >> ... och här en fråga om e-legitimation: >> >> I kommittédirektiv 2010:69 för bildandet av E- >> legitimationsnämnden står: >> >> Felaktigt utformat skulle ett system för >> samordning av elektronisk identifiering >> och signering kunna leda till risker för den >> personliga integriteten, t.ex. om >> uppgifter om en enskilds alla kontakter med >> myndigheterna skulle samlas på >> samma ställe ... >> >> 1. Visste Du att utfärdarna av dagens e- >> legitimationer (banker, Telia m.fl.) känner >> till vilka tjänster användarna identifierar sig på? >> (Se BankIds hemsida<http://www.bankid.com/sv/statistik/> >> <http://www.bankid.com/sv/statistik/> , punkterna >> 7 och 8 i statistikrapporterna) >> >> 2. Visste Du att i det nya förslaget till Svensk e- >> legitimation känner inte bara >> utfärdarna till de tjänster användarna >> identifierar sig på utan även E-legitima- >> tionsnämnden (en myndighet under >> Skatteverket) samlar in samma uppgifter >> (för att proportionera identifieringskostnaderna >> på de myndigheter som levererar >> tjänsterna)? >> >> Vänliga hälsningar >> >> Eri Mjöberg >> >> >> >> >> >> >> >> -- DFRI-listan Ã¤r Ã¶ppen fÃ¶r alla. Listan arkiveras och publiceras Ã¶ppet pÃ¥ internet. Arkiv: http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan

4 8

turkey and netclean
by Andreas Jonsson 20 Jun '14

20 Jun '14

Hi Gürkan, We are very worried what the recent purchase of netclean will mean for turkey [1], especially considering the already poor track record for net freedom. Could you please describe your point of view of the situation in turkey, and also your thoughts about the netclean purchase? I feel that I don't know enough. BR Andreas http://www.hurriyetdailynews.com/turkeys-top-soldier-warns-against-social-m… -- DFRI-listan Ã¤r Ã¶ppen fÃ¶r alla. Listan arkiveras och publiceras Ã¶ppet pÃ¥ internet. Arkiv: http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan

2 1

Vb: Justitiedepartementet: Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring (Pressmeddelande)
by Sus Andersson 16 Jun '14

16 Jun '14

Jag har ännu inte hunnit analysera utredningen i förhållande till Eu-domstolens utslag, men spontant känns ju inte slutsatsen OK... Sus Andersson sus.andersson(a)farad.se 070-953 0166 -------- Originalmeddelande -------- Från: subscription(a)regeringen.se Datum:13-06-2014 11:48 (GMT+01:00) Till: subscription(a)regeringen.se Rubrik: Justitiedepartementet: Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring (Pressmeddelande) Ser texten konstig ut? Läs den på www.regeringen.se. Pressmeddelande 13 juni 2014 Justitiedepartementet Svensk rätt klarar EUs krav för datalagring De svenska reglerna om lagring och utlämnande av trafikuppgifter strider inte mot EU- eller europarätten. Det konstateras i en analys som i dag har lämnats till justitieminister Beatrice Ask och som gjorts för att EU-domstolen i april ogiltigförklarade det så kallade datalagringsdirektivet. Analysen har gjorts av den förre ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen, Sten Heckscher, biträdd av professorn i folkrätt vid Uppsala universitet, Iain Cameron. EU-domstolen har i sin dom pekat på ett antal omständigheter som tillsammans lett domstolen till slutsatsen att direktivets reglering inte lever upp till EU-rättens krav på proportionalitet. Därför har direktivet bedömts vara ogiltigt. Domstolen har dock inte uttalat sig om giltigheten av nationella regler. Sten Heckscher bedömer att skyldigheten att lagra trafikuppgifter enligt svenska regler inte är oproportionerlig. Lagringstiden är i Sverige begränsad till sex månader och omfattar uppgifter som är nödvändiga för att förebygga, förhindra och utreda brott. Han pekar vidare på att det i svensk rätt, till skillnad från i direktivet, finns tydliga regler om villkoren för att lämna ut lagrade uppgifter. Skyddet för de uppgifter som lagras är också mer noggrant reglerat i Sverige än i direktivet. Sammantaget anser Heckscher att den svenska regleringen inte står i strid med EU- eller europarätten. Trots det anser Heckscher, mot bakgrund av att EU-rätten och europarätten enbart ställer upp minimikrav till skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna, att det finns skäl att närmare överväga vissa åtgärder för att ytterligare stärka rättssäkerheten och skyddet av privatlivet. Det rör sig bland annat om att vidare analysera reglerna om polisens inhämtning av uppgifter i underrättelseskedet. De fortsatta övervägandena kommer att göras i nästa del av utredarens arbete som ska presenteras omkring årsskiftet. Kontakt Per Claréus Pressekreterare hos Beatrice Ask 08-405 47 22 072-572 48 48 Relaterat Ds 2014:23 Datalagring, EU-rätten och svensk rätt Webb-tv från pressträff: EU-domstolens dom om datalagringsdirektivet och de svenska reglerna Namn på din prenumeration: Sus Prenumeration utifrån: Ämnesområde E-post skickas: Omedelbart Prenumerationen skickas till: sus.andersson(a)farad.se Du ändrar och avslutar själv din prenumeration genom att logga in med din e-postadress och det lösenord du har valt på http://www.regeringen.se/prenumerera. Du kan inte svara på detta brev. Har du synpunkter på brevet eller webbplatsen vänligen kontakta Regeringskansliets kommunikationsenhet: http://www.regeringen.se/kontakt eller 08-405 10 00.

3 2

netclean och turkiet
by Andreas Jonsson 16 Jun '14

16 Jun '14

Hej Listan! Netclean har nyligen gjort en stor försäljning till Turkiet värt ca 40milj euro. Det är lite oklart än så länge exakt vad netclean har sålt, men enl [1] så rör det sig om att blocka "illegal posts" inom fem sekunder. Har någon på listan erfarenheter av netclean? Är det någon som vet vilken produkt de sålt? Någon som vet hur detta fungerar med TLS? svårt att använda något sådant utan att göra MITM, och vad jag vet så går inte detta att göra med netcleans prylar. Rasmus F har också skrivit om det hela [2] /andreas 1. http://www.hurriyetdailynews.com/turkeys-top-soldier-warns-against-social-m… 2. http://copyriot.se/2014/06/12/goteborgsforetag-tjanar-storkovan-pa-att-insk… -- DFRI-listan Ã¤r Ã¶ppen fÃ¶r alla. Listan arkiveras och publiceras Ã¶ppet pÃ¥ internet. Arkiv: http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan

3 2

UI-seminarium om TTIP
by Linus Nordberg 12 Jun '14

12 Jun '14

Hej! Evenemangstips: På måndag håller Utrikespolitiska Institutet seminarium om TTIP (TAFTA). Det enda motståndet verkar komma från SSNC och ha miljöfokus. http://www.ui.se/evenemang/the-transatlantic-trade-and-investment-partnersh… Någon här som skall dit och ta upp problemen ur DR-perspektiv kanske? -- DFRI-listan är öppen för alla. Listan arkiveras och publiceras öppet på internet. Arkiv: http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan

1 0

Re: SV: Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation
by Erik Mjöberg 11 Jun '14

11 Jun '14

Bästa Anne-Marie Eklund-Löwinder! Jag förvånar mig över Dina oförskämdheter och Din maktarrogans, men låter den saken bero. Det som är ännu allvarligare är att Du inte ens försöker svara på min fråga om E-legitimationsnämndens insamling av tjänsteleverantörernas adresser tillgodoser kraven i Personuppgiftslagen och i direktivet till tillsättandet av E-legitimationsnämnden, utan i stället tar upp något som jag över huvud taget inte har nämnt, nämligen anvisningstjänsten i Svensk e-legitimation. Det jag frågade Dig om är ju en helt annan sak, vilket Du med Dina djupa kunskaper i ämnet säkert förstår. Det är för mig obegripligt att Du anser Dig och dessutom anser mig ha andra och viktigare frågor att beakta än den uppenbara integritetskränkning som sker i dagens e-legitimation och genom användningen av SAML i förslaget till ny Svensk e-legitimation. Med förundrad hälsning Erik Mjöberg On 2014-06-10 07:24, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote: Hej! På frågan riktad till mig: Frågan är egentligen hypotetisk eftersom det inte är så det fungerar. Om det är anvisningstjänsten du är upprörd över, så har den flera gränssnitt - endast ett av dessa innebär att användarens UA hämtar listan över valbara utgivare och därmed lämnar spår efter sig i form av IP-adresser. I andra situationer hämtar e-tjänsten listan regelbundet och presenterar den själv. Och i andra fall används inte anvisningstjänsten alls. Anvisningstjänsten är dessutom federationsspecifik, och ger därför inte den helhetsbild av användningen som du försöker göra gällande. Det är inte heller dessa uppgifter som ligger till grund för vare sig debitering eller statistik, du har helt enkelt förstått det hela väldigt fel. Jag är inte jurist, men det finns inga indikationer på att den här anvisningstjänsten skulle vara oförenlig med svensk och europeisk persondataskyddslagstiftning. Tror du inte på det så får du ställa samma fråga till ansvariga myndigheter. Så min slutsats: Här finns inget att se, cirkulera. Rikta din energi på något som faktiskt är problematiskt. Det finns gott om sådant. Det behöver i alla fall jag göra. Så jag avslutar den här diskussionen från min sida. Med vänlig hälsning, Anne-Marie *Från:*Erik Mjöberg [mailto:erik.mjoberg@xml.se] *Skickat:* den 5 juni 2014 09:51 *Till:* listan(a)lists.dfri.se *Ämne:* Fwd: Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation Hej igen! Beträffande frågan om *samtycke* i e-legitimationer, kan man inte bygga upp ett legitimeringssystem som förutsätter att de legitimerade samtycker till att personuppgifter används i strid med PuL. Om jag inte samtycker till att mina besök hos anlitade tjänster registreras av legitimationsutfärdarna, får jag inte vara med då? Får jag inte vara med om jag inte samtycker till att banken känner till att jag tidsbokat på en HIV-klinik? Och slutligen en fråga till Anne-Mari Eklund Lövinder: Anser Du att integritetskravet i direktivet 2010:69 är uppfyllt, om adresserna till de av användarna anlitade tjänsterna samlas in av e-legitimationsnämnden i enlighet med SAML-idp-discovery-standarden, men användarna skalas av vid rapporteringen till faktureringen? Vänliga hälsningar Erik Mjöberg -------- Original Message -------- *Subject: * Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation *Date: * Wed, 04 Jun 2014 17:33:12 +0200 *From: * Erik Mjöberg <erik.mjoberg(a)xml.se> <mailto:erik.mjoberg@xml.se> *Organization: * AB XML Sweden *To: * Tobias Pulls <tobias.pulls(a)kau.se> <mailto:tobias.pulls@kau.se>, listan(a)lists.dfri.se <mailto:listan@lists.dfri.se> Hej Tobias! Bra att Du tog upp frågan om samtycke. I avtalet med min bank, Handelsbanken, finns ingenting om samtycke till att samla in uppgifter om besökta tjänster. Jag känner inte heller till att någon annan legitimationsutfärdare skulle ha en sådan friskrivning. Slutligen kan utfärdaren begära samtycke till insamling av adressen till den anlitade tjänsten i samband med att tjänsten anlitas, men inte heller det har skett i någon av de tjänster som jag har anlitat. Så jag känner mig ganska kränkt av hanteringen ... Men det har en mycket ringa betydelse i sammanhanget. Det väsentliga är att den klart strider mot Person- uppgiftslagen (PuL)! Och inte bara mot PuL utan även mot t.ex. EU-stadgans skydd av personuppgifter i artikel 7 och 8. Om man tillämpar samma metod som EU- domstolen gjorde beträffande upphävandet av ändringarna i Datalagringsdirektivet (proportionalitetsprincipen i artikel 52:1) skulle insamlingen av adresserna till de av användarna anlitade tjänsterna vara /ett "allmänt samhällsintresse som erkänns av unionen"/ om hanteringen skulle godkännas av EU-domstolen. Det har jag svårt att tro. Det finns sedan flera år tillbaka färdiga lösningar på hur legitimationsutfärdaren kan styrka användarens identitet utan att känna till var styrkandet ska användas -- precis som i den analoga världen. Se t.ex. Identity 2.0 från 2006 eller user-centric IDs. Vänliga hälsningar Erik Mjöberg On 2014-06-04 15:39, Tobias Pulls wrote: Hej, Värt att notera är också att det här troligen inte är ett brott mot personuppgiftslagen _förutsatt_ att samtycke är inhämtat av t ex banken vid utfärdandet av BankID. Det sagt så är det knappast något positivt att denna spårbarhet finns i systemet och troligen är det många fler än Erik som upplever detta som ett intrång. Denna läcka baserat på samtyckte (som i dagsläget är långt från informerat i något annat än juridisk mening) borde ha tagits bort av e-legitimationsnämnden genom att förbjuda annan användning än strikt nödvändigt eftersom identitetsleverantörer redan får betalt. Tyvärr gjordes inte detta så det är bara att hoppas att öppna och moderna tekniska lösningar som anonymous credentials används för nästa generation, för det finns ingen stark vilja att lägga in juridiskt personskydd utöver det minimala som krävs. Trevlig sits för identitetsleverantörerna dock, de får betalt för att skapa profiler av folk. Vad gäller punkt 2 från Erik så ska man vara väldigt försiktig med att underskatta tom vad den aggregarade informationen har för inverkan på personers privatliv. Det behövs inte mycket extra information för att skapa skrämmande scenarion. En av de få sakerna ur integritetssynpunkt som SAML förbättrar är möjligheten att bara ge ut relevant information till tjänster istället för allt på ett certifikat. Utöver det bör man nog vara försiktig om man vill kalla SAML lösningen integritetsvänlig. Mvh, Tobias On 04/06/14 14:49, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote: Jag fann ingen anledning att kommentera 1. Det är nog allmänt känt att det är personnummer i certifikatet och därmed är spåret tydligt för banken med flera i dagens system. /amel Skickat från min HTC ----- Reply message ----- Från: "Erik Mjöberg" <erik.mjoberg(a)xml.se> <mailto:erik.mjoberg@xml.se> Till: "listan(a)lists.dfri.se" <mailto:listan@lists.dfri.se> <listan(a)lists.dfri.se> <mailto:listan@lists.dfri.se> Rubrik: SV: [DFRI-listan] E-legitimation Datum: ons, jun 4, 2014 14:25 Hej DFRI-listan! Äntligen har jag fått ett svar i sak på vad jag hela tiden påstått. Det är första gången på två år! Låt mig ta upp sakfrågorna. 1. För det första har Anne-Marie Eklund-Löwinder hittills inget att erinra mot min beskrivning att e-legitimationsutfärdarna (bankerna, Telia, m.fl.) samlar in adresserna till de av användarna anlitade e-tjänsterna i dagens e-legitimationssystem. Det är allvarligt nog! I det föreslagna nya systemet med Svensk e-legitimation bekräftas tidigare adressinsamling genom användning av standarden SAML-assertion. Om jag har gjort en tidsbokning på en HIV-klinik eller hos en psykiater med min e-legitimation, vill jag inte att banken ska få reda på det. Om jag har varit inne på mina apoteksrecepttjänster vill jag inte att banken ska känna till det. Om min hustru har haft flera tidsbokningar för kontroll av bröstcancer vill jag inte att banken ska känna till det. Jag vill inte heller att banken ska kunna sälja dessa uppgifter till det försäkringsbolag där min hustru eller jag har våra livförsäkringar. Om jag t.ex. har anlitat Svenska Spels tjänster ofta vill jag inte att banken ska komma till mig och begära omförhandling av räntan på mitt bostadslån eftersom banken då bedömer sig ta en högre risk. Om bolånet ligger i en annan bank vill jag inte att banken ska sälja samma uppgifter till den banken. Om jag är medlem i ett politiskt parti vill jag inte att banken ska känna till att jag loggar in mig med e-legitimation på partiets medlemstjänst. Jag anser att dessa förhållanden gravt kränker min personliga integritet. Jag har därmed lidit skada. Detta gäller även 2 miljoner andra e-legitimationsinnehavare som med mig har förvägrats det skydd som tillkommer oss enligt Personuppgiftslagen (1998:204). Om jag i den analoga världen vill legitimera mig med mitt körkort, har Transportstyrelsen, som utfärdat mitt körkort, ingen aning om var, när och i vilken omfattning jag identifierar mig med körkortet. Då borde det självklart vara ett anständighetskrav att den digitala lösningen uppfyller minst samma integritetskrav. Men om det fungerade med mitt körkort som det fungerar på nätet med e-legitimation skulle den expedit som granskar mitt körkort säga: "Vänta ett tag, jag ska bara skicka information till Transportstyrelsen om att Du har legitimerat Dig här." Då skulle jag fråga mig: "Vad angår det Transportstyrelsen var jag legitimerar mig med mitt körkort?" 2. Punkt 2 stämmer exakt med felet i principen att E-legitimationsnämnden samlar de adresser användaren anlitar när hon/han identifierar sig i en e-tjänst. E-legitimationsnämnden hämtar/samlar dessa adresser enligt SAML-idp-discovery-standarden. Det är detta som kommittédirektivet 2010:69 skjuter in sig på. Insamlandet! Och direktivet utgår då från Personuppgiftslagen (1998:204), som slår ned på "behandling av personuppgifter" (3 §) som innefattar "Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, ... t.ex. insamling, ... inhämtande ... av uppgifter ...". Att sedan det rapporterade statistikunderlaget har skalat av individerna har inte med saken att göra, det handlar om kosmetik - inte om integritetsskydd. Jag överlåter åt läsaren av detta att avgöra om mina påståenden är ogrundade eller om jag har fått saker och ting rejält om bakfoten. --- Till Sven Ruin vill jag säga att det ligger mycket i vad Du säger. Naturligtvis går det att omformulera frågorna. T.ex.: Anser Du att det är bra att utfärdarna av dagens e-legitimationer (banker, Telia m.fl.) känner till vilka tjänster användarna identifierar sig på? Vänliga hälsningar Erik Mjöberg --- On 2014-06-04 10:51, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote: Hej, Din punkt 2 stämmer inte ett enda dugg, där behöver du göra din hemläxa, och andra också kanske? Vilken tur då att det är så lätt att kontrollera fakta. Regelverket för svensk e-legitimation finns publicerat för allmän beskådan, och för varje läskunnig att ta till sig. Ni hittar det på http://www.elegnamnden.se/ eller närmare bestämt här: http://www.elegnamnden.se/regelverketgallandeversion.4.77dbcb041438070e039a… Jag kan varmt rekommendera alla intresserade att sätta sig in i hur det ser ut. Det ger tvärtom mot vad Erik (vad jag kan se helt ogrundat) påstår. Jag pekar på några av de viktigaste sakerna här: Se Bilaga J -- Rapporteringsrutiner, punkten 7.5: "Rapporterat statistikunderlag ska inte medge att det går att härleda enskilda transaktioner mellan Användare och e-tjänst". Se även Bilaga A - Ersättning och fakturering, punkterna 2, 4.1 och 4.2, om vilken information som fakturorna innehåller. De anger i praktiken enbart antal unika användare per e-tjänst. Min slutsats är att du har fått saker och ting rejält om bakfoten. Med vänlig hälsning, Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Adress: Ringvägen 100 Postadress: Box 7399, 103 91 Stockholm Växel: 08-452 35 00 Direkt: 08-452 35 17 Mobil: 0734-31 53 10 E-post: anne-marie.eklund-lowinder(a)iis.se <mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se><mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se> <mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se> Twitter: @amelsec Webbplats: https://www.iis.se Från: Erik Mjöberg [mailto:erik.mjoberg@xml.se] Skickat: den 3 juni 2014 22:56 Till: listan(a)lists.dfri.se <mailto:listan@lists.dfri.se><mailto:listan@lists.dfri.se> <mailto:listan@lists.dfri.se> Ämne: [DFRI-listan] E-legitimation ... och här en fråga om e-legitimation: I kommittédirektiv 2010:69 för bildandet av E-legitimationsnämnden står: Felaktigt utformat skulle ett system för samordning av elektronisk identifiering och signering kunna leda till risker för den personliga integriteten, t.ex. om uppgifter om en enskilds alla kontakter med myndigheterna skulle samlas på samma ställe ... 1. Visste Du att utfärdarna av dagens e-legitimationer (banker, Telia m.fl.) känner till vilka tjänster användarna identifierar sig på? (Se BankIds hemsida<http://www.bankid.com/sv/statistik/> <http://www.bankid.com/sv/statistik/>, punkterna 7 och 8 i statistikrapporterna) 2. Visste Du att i det nya förslaget till Svensk e-legitimation känner inte bara utfärdarna till de tjänster användarna identifierar sig på utan även E-legitima- tionsnämnden (en myndighet under Skatteverket) samlar in samma uppgifter (för att proportionera identifieringskostnaderna på de myndigheter som levererar tjänsterna)? Vänliga hälsningar Eri Mjöberg

2 1

Bortom alla gränser
by Anders 11 Jun '14

11 Jun '14

Hej! Igår pratade vi på Sparvnästet med en av stockholms transhumanister. Vi konstaterade att det vore kul om olika teknik/hacking/aktivistiska grupper kunde träffas och göra något ihop. Dels för att det är kul att träffa nya människor som har liknande intressen men kanske helt annorlunda bakgrund, och dels för att våra respektive organisationer kan rekrytera medlemmar hos varandra. DFRI får naturligtvis gärna vara med. Några andra grupper vi vill bjuda in är: makerspace sthlm, bio-hacking gruppen, skarpnäcks hackerspace, futuristerna, mfl. Vi tänker oss en blygsam start. Kanske något hackaton-liknande på temat "bortom alla gränser" där olika grupper får komma och hänga och utforska ett gemensamt tema. Vi tänker att det finns en massa gränser som tål att utmanas och brytas; organisationsgränser, landsgränser, juridiska-, ekonomiska-, psykologiska-, kognitiva-, prestanda-gränser etc. Och andra gränser som är bra att ha. Allt är väldigt oklart just nu som ni säkert märker. De som är intresserade av att vara med och brainstorma på ett sådant hackaton/seminarium/konferens-ish event är välkomna till Sparvnästets lokal på Hangövägen 18 på Tisdag nästa vecka från 18. Ni får även gärna joina #sparvnastet @Freenode för att prata om detta. // Anders -- DFRI-listan är öppen för alla. Listan arkiveras och publiceras öppet på internet. Arkiv: http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan

1 0

← Newer
1
...
37
38
39
40
41
42
43
...
81
Older →

Jump to page:

2025

2024

2023

2022

2021

2020

2019

2018

2017

2016

2015

2014

2013

2012

Listan