Bästa Anne-Marie Eklund-Löwinder!
Jag förvånar mig över Dina
oförskämdheter och Din maktarrogans, men
låter den saken bero.
Det som är ännu allvarligare är att Du
inte ens försöker svara på min fråga om
E-legitimationsnämndens insamling av
tjänsteleverantörernas adresser
tillgodoser kraven i Personuppgiftslagen
och i direktivet till tillsättandet av
E-legitimationsnämnden, utan i stället
tar upp något som jag över huvud taget
inte har nämnt, nämligen
anvisningstjänsten i Svensk
e-legitimation. Det jag frågade Dig om
är ju en helt annan sak, vilket Du med
Dina djupa kunskaper i ämnet säkert förstår.
Det är för mig obegripligt att Du anser
Dig och dessutom anser mig ha andra och
viktigare frågor att beakta än den
uppenbara integritetskränkning som sker
i dagens e-legitimation och genom
användningen av SAML i förslaget till ny
Svensk e-legitimation.
Med förundrad hälsning
Erik Mjöberg
On 2014-06-10 07:24, Anne-Marie
Eklund-Löwinder wrote:
Hej!
På frågan riktad till mig:
Frågan är egentligen hypotetisk eftersom
det inte är så det fungerar. Om det är
anvisningstjänsten du är upprörd över,
så har den flera gränssnitt - endast ett
av dessa innebär att användarens UA
hämtar listan över valbara utgivare och
därmed lämnar spår efter sig i form av
IP-adresser. I andra situationer hämtar
e-tjänsten listan regelbundet och
presenterar den själv. Och i andra fall
används inte anvisningstjänsten alls.
Anvisningstjänsten är dessutom
federationsspecifik, och ger därför inte
den helhetsbild av användningen som du
försöker göra gällande. Det är inte
heller dessa uppgifter som ligger till
grund för vare sig debitering eller
statistik, du har helt enkelt förstått
det hela väldigt fel.
Jag är inte jurist, men det finns inga
indikationer på att den här
anvisningstjänsten skulle vara oförenlig
med svensk och europeisk
persondataskyddslagstiftning. Tror du
inte på det så får du ställa samma fråga
till ansvariga myndigheter.
Så min slutsats: Här finns inget att se,
cirkulera. Rikta din energi på något som
faktiskt är problematiskt. Det finns
gott om sådant. Det behöver i alla fall
jag göra. Så jag avslutar den här
diskussionen från min sida.
Med vänlig hälsning,
Anne-Marie
*Från:*Erik Mjöberg
[mailto:erik.mjoberg@xml.se]
*Skickat:* den 5 juni 2014 09:51
*Till:* listan(a)lists.dfri.se
*Ämne:* Fwd: Re: Ang.: SV: [DFRI-listan]
E-legitimation
Hej igen!
Beträffande frågan om *samtycke* i
e-legitimationer,
kan man inte bygga upp ett
legitimeringssystem som
förutsätter att de legitimerade
samtycker till att
personuppgifter används i strid med PuL.
Om jag inte samtycker till att mina
besök hos anlitade
tjänster registreras av
legitimationsutfärdarna, får jag
inte vara med då? Får jag inte vara med
om jag inte
samtycker till att banken känner till
att jag tidsbokat
på en HIV-klinik?
Och slutligen en fråga till Anne-Mari
Eklund Lövinder:
Anser Du att integritetskravet i
direktivet 2010:69 är
uppfyllt, om adresserna till de av
användarna anlitade
tjänsterna samlas in av
e-legitimationsnämnden i
enlighet med
SAML-idp-discovery-standarden, men
användarna skalas av vid rapporteringen
till
faktureringen?
Vänliga hälsningar
Erik Mjöberg
-------- Original Message --------
*Subject: *
Re: Ang.: SV: [DFRI-listan] E-legitimation
*Date: *
Wed, 04 Jun 2014 17:33:12 +0200
*From: *
Erik Mjöberg <erik.mjoberg(a)xml.se>
<mailto:erik.mjoberg@xml.se>
*Organization: *
AB XML Sweden
*To: *
Tobias Pulls <tobias.pulls(a)kau.se>
<mailto:tobias.pulls@kau.se>,
listan(a)lists.dfri.se
<mailto:listan@lists.dfri.se>
Hej Tobias!
Bra att Du tog upp frågan om samtycke.
I avtalet med min bank, Handelsbanken,
finns ingenting om samtycke till att samla
in uppgifter om besökta tjänster. Jag
känner inte heller till att någon annan
legitimationsutfärdare skulle ha en
sådan friskrivning. Slutligen kan
utfärdaren
begära samtycke till insamling av
adressen till den anlitade tjänsten i
samband med
att tjänsten anlitas, men inte heller
det har skett i någon av de tjänster som
jag
har anlitat.
Så jag känner mig ganska kränkt av
hanteringen ... Men det har en mycket ringa
betydelse i sammanhanget. Det väsentliga
är att den klart strider mot Person-
uppgiftslagen (PuL)! Och inte bara mot
PuL utan även mot t.ex. EU-stadgans skydd
av personuppgifter i artikel 7 och 8. Om
man tillämpar samma metod som EU-
domstolen gjorde beträffande upphävandet
av ändringarna i Datalagringsdirektivet
(proportionalitetsprincipen i artikel
52:1) skulle insamlingen av adresserna
till de av
användarna anlitade tjänsterna vara /ett
"allmänt samhällsintresse som erkänns av
unionen"/ om hanteringen skulle
godkännas av EU-domstolen. Det har jag
svårt att
tro.
Det finns sedan flera år tillbaka
färdiga lösningar på hur
legitimationsutfärdaren kan
styrka användarens identitet utan att
känna till var styrkandet ska användas --
precis som i den analoga världen. Se
t.ex. Identity 2.0 från 2006 eller
user-centric
IDs.
Vänliga hälsningar
Erik Mjöberg
On 2014-06-04 15:39, Tobias Pulls wrote:
Hej,
Värt att notera är också att det här troligen inte är ett brott mot
personuppgiftslagen _förutsatt_ att samtycke är inhämtat av t ex banken
vid utfärdandet av BankID. Det sagt så är det knappast något positivt
att denna spårbarhet finns i systemet och troligen är det många fler än
Erik som upplever detta som ett intrång. Denna läcka baserat på
samtyckte (som i dagsläget är långt från informerat i något annat än
juridisk mening) borde ha tagits bort av e-legitimationsnämnden genom
att förbjuda annan användning än strikt nödvändigt eftersom
identitetsleverantörer redan får betalt. Tyvärr gjordes inte detta så
det är bara att hoppas att öppna och moderna tekniska lösningar som
anonymous credentials används för nästa generation, för det finns ingen
stark vilja att lägga in juridiskt personskydd utöver det minimala som
krävs. Trevlig sits för identitetsleverantörerna dock, de får betalt för
att skapa profiler av folk.
Vad gäller punkt 2 från Erik så ska man vara väldigt försiktig med att
underskatta tom vad den aggregarade informationen har för inverkan på
personers privatliv. Det behövs inte mycket extra information för att
skapa skrämmande scenarion. En av de få sakerna ur integritetssynpunkt
som SAML förbättrar är möjligheten att bara ge ut relevant information
till tjänster istället för allt på ett certifikat. Utöver det bör man
nog vara försiktig om man vill kalla SAML lösningen integritetsvänlig.
Mvh,
Tobias
On 04/06/14 14:49, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote:
Jag fann ingen anledning att kommentera 1. Det är nog allmänt känt att det är personnummer i certifikatet och därmed är spåret tydligt för banken med flera i dagens system. /amel
Skickat från min HTC
----- Reply message -----
Från: "Erik Mjöberg" <erik.mjoberg(a)xml.se> <mailto:erik.mjoberg@xml.se>
Till: "listan(a)lists.dfri.se" <mailto:listan@lists.dfri.se> <listan(a)lists.dfri.se> <mailto:listan@lists.dfri.se>
Rubrik: SV: [DFRI-listan] E-legitimation
Datum: ons, jun 4, 2014 14:25
Hej DFRI-listan!
Äntligen har jag fått ett svar i sak på vad jag hela tiden påstått. Det är första gången på två år! Låt mig ta upp sakfrågorna.
1. För det första har Anne-Marie Eklund-Löwinder hittills inget att erinra mot min beskrivning att e-legitimationsutfärdarna (bankerna, Telia, m.fl.)
samlar in adresserna till de av användarna anlitade e-tjänsterna i dagens e-legitimationssystem. Det är allvarligt nog! I det föreslagna nya systemet
med Svensk e-legitimation bekräftas tidigare adressinsamling genom användning av standarden SAML-assertion.
Om jag har gjort en tidsbokning på en HIV-klinik eller hos en psykiater med min e-legitimation, vill jag inte att banken ska få reda på det. Om jag har varit
inne på mina apoteksrecepttjänster vill jag inte att banken ska känna till det. Om min hustru har haft flera tidsbokningar för kontroll av bröstcancer vill
jag inte att banken ska känna till det. Jag vill inte heller att banken ska kunna sälja dessa uppgifter till det försäkringsbolag där min hustru eller jag har
våra livförsäkringar. Om jag t.ex. har anlitat Svenska Spels tjänster ofta vill jag inte att banken ska komma till mig och begära omförhandling av räntan
på mitt bostadslån eftersom banken då bedömer sig ta en högre risk. Om bolånet ligger i en annan bank vill jag inte att banken ska sälja samma
uppgifter till den banken. Om jag är medlem i ett politiskt parti vill jag inte att banken ska känna till att jag loggar in mig med e-legitimation på partiets
medlemstjänst. Jag anser att dessa förhållanden gravt kränker min personliga integritet. Jag har därmed lidit skada. Detta gäller även 2 miljoner andra
e-legitimationsinnehavare som med mig har förvägrats det skydd som tillkommer oss enligt Personuppgiftslagen (1998:204).
Om jag i den analoga världen vill legitimera mig med mitt körkort, har Transportstyrelsen, som utfärdat mitt körkort, ingen aning om var, när och
i vilken omfattning jag identifierar mig med körkortet. Då borde det självklart vara ett anständighetskrav att den digitala lösningen uppfyller minst samma
integritetskrav. Men om det fungerade med mitt körkort som det fungerar på nätet med e-legitimation skulle den expedit som granskar mitt körkort
säga: "Vänta ett tag, jag ska bara skicka information till Transportstyrelsen om att Du har legitimerat Dig här." Då skulle jag fråga mig: "Vad angår det
Transportstyrelsen var jag legitimerar mig med mitt körkort?"
2. Punkt 2 stämmer exakt med felet i principen att E-legitimationsnämnden samlar de adresser användaren anlitar när hon/han identifierar
sig i en e-tjänst. E-legitimationsnämnden hämtar/samlar dessa adresser enligt SAML-idp-discovery-standarden. Det är detta som kommittédirektivet
2010:69 skjuter in sig på. Insamlandet! Och direktivet utgår då från Personuppgiftslagen (1998:204), som slår ned på "behandling av personuppgifter"
(3 §) som innefattar "Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, ... t.ex. insamling, ... inhämtande ... av uppgifter ...".
Att sedan det rapporterade statistikunderlaget har skalat av individerna har inte med saken att göra, det handlar om kosmetik - inte om integritetsskydd.
Jag överlåter åt läsaren av detta att avgöra om mina påståenden är ogrundade eller om jag har fått saker och ting rejält om bakfoten.
---
Till Sven Ruin vill jag säga att det ligger mycket i vad Du säger. Naturligtvis går det att omformulera frågorna. T.ex.: Anser Du att det är bra att utfärdarna av
dagens e-legitimationer (banker, Telia m.fl.) känner till vilka tjänster användarna identifierar sig på?
Vänliga hälsningar
Erik Mjöberg
---
On 2014-06-04 10:51, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote:
Hej,
Din punkt 2 stämmer inte ett enda dugg, där behöver du göra din hemläxa, och andra också kanske? Vilken tur då att det är så lätt att kontrollera fakta. Regelverket för svensk e-legitimation finns publicerat för allmän beskådan, och för varje läskunnig att ta till sig.
Ni hittar det på http://www.elegnamnden.se/ eller närmare bestämt här: http://www.elegnamnden.se/regelverketgallandeversion.4.77dbcb041438070e039a…
Jag kan varmt rekommendera alla intresserade att sätta sig in i hur det ser ut. Det ger tvärtom mot vad Erik (vad jag kan se helt ogrundat) påstår. Jag pekar på några av de viktigaste sakerna här:
Se Bilaga J -- Rapporteringsrutiner, punkten 7.5:
"Rapporterat statistikunderlag ska inte medge att det går att härleda enskilda transaktioner mellan Användare och e-tjänst".
Se även Bilaga A - Ersättning och fakturering, punkterna 2, 4.1 och 4.2, om vilken information som fakturorna innehåller. De anger i praktiken enbart antal unika användare per e-tjänst.
Min slutsats är att du har fått saker och ting rejält om bakfoten.
Med vänlig hälsning,
Anne-Marie Eklund Löwinder
Säkerhetschef
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)
Adress: Ringvägen 100
Postadress: Box 7399, 103 91 Stockholm
Växel: 08-452 35 00
Direkt: 08-452 35 17
Mobil: 0734-31 53 10
E-post: anne-marie.eklund-lowinder(a)iis.se <mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se><mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se> <mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se>
Twitter: @amelsec
Webbplats: https://www.iis.se
Från: Erik Mjöberg [mailto:erik.mjoberg@xml.se]
Skickat: den 3 juni 2014 22:56
Till: listan(a)lists.dfri.se <mailto:listan@lists.dfri.se><mailto:listan@lists.dfri.se> <mailto:listan@lists.dfri.se>
Ämne: [DFRI-listan] E-legitimation
... och här en fråga om e-legitimation:
I kommittédirektiv 2010:69 för bildandet av E-legitimationsnämnden står:
Felaktigt utformat skulle ett system för samordning av elektronisk identifiering
och signering kunna leda till risker för den personliga integriteten, t.ex. om
uppgifter om en enskilds alla kontakter med myndigheterna skulle samlas på
samma ställe ...
1. Visste Du att utfärdarna av dagens e-legitimationer (banker, Telia m.fl.) känner
till vilka tjänster användarna identifierar sig på? (Se BankIds hemsida<http://www.bankid.com/sv/statistik/> <http://www.bankid.com/sv/statistik/>, punkterna
7 och 8 i statistikrapporterna)
2. Visste Du att i det nya förslaget till Svensk e-legitimation känner inte bara
utfärdarna till de tjänster användarna identifierar sig på utan även E-legitima-
tionsnämnden (en myndighet under Skatteverket) samlar in samma uppgifter
(för att proportionera identifieringskostnaderna på de myndigheter som levererar
tjänsterna)?
Vänliga hälsningar
Eri Mjöberg
Hej!
Igår pratade vi på Sparvnästet med en av stockholms transhumanister. Vi
konstaterade att det vore kul om olika teknik/hacking/aktivistiska
grupper kunde träffas och göra något ihop. Dels för att det är kul att
träffa nya människor som har liknande intressen men kanske helt
annorlunda bakgrund, och dels för att våra respektive organisationer kan
rekrytera medlemmar hos varandra. DFRI får naturligtvis gärna vara med.
Några andra grupper vi vill bjuda in är: makerspace sthlm, bio-hacking
gruppen, skarpnäcks hackerspace, futuristerna, mfl.
Vi tänker oss en blygsam start. Kanske något hackaton-liknande på temat
"bortom alla gränser" där olika grupper får komma och hänga och utforska
ett gemensamt tema. Vi tänker att det finns en massa gränser som tål att
utmanas och brytas; organisationsgränser, landsgränser, juridiska-,
ekonomiska-, psykologiska-, kognitiva-, prestanda-gränser etc. Och andra
gränser som är bra att ha. Allt är väldigt oklart just nu som ni säkert
märker.
De som är intresserade av att vara med och brainstorma på ett sådant
hackaton/seminarium/konferens-ish event är välkomna till Sparvnästets
lokal på Hangövägen 18 på Tisdag nästa vecka från 18. Ni får även gärna
joina #sparvnastet @Freenode för att prata om detta.
// Anders
--
DFRI-listan är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri
Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan
Jag fann ingen anledning att kommentera 1. Det är nog allmänt känt att det är personnummer i certifikatet och därmed är spåret tydligt för banken med flera i dagens system. /amel
Skickat från min HTC
----- Reply message -----
Från: "Erik Mjöberg" <erik.mjoberg(a)xml.se>
Till: "listan(a)lists.dfri.se" <listan(a)lists.dfri.se>
Rubrik: SV: [DFRI-listan] E-legitimation
Datum: ons, jun 4, 2014 14:25
Hej DFRI-listan!
Äntligen har jag fått ett svar i sak på vad jag hela tiden påstått. Det är första gången på två år! Låt mig ta upp sakfrågorna.
1. För det första har Anne-Marie Eklund-Löwinder hittills inget att erinra mot min beskrivning att e-legitimationsutfärdarna (bankerna, Telia, m.fl.)
samlar in adresserna till de av användarna anlitade e-tjänsterna i dagens e-legitimationssystem. Det är allvarligt nog! I det föreslagna nya systemet
med Svensk e-legitimation bekräftas tidigare adressinsamling genom användning av standarden SAML-assertion.
Om jag har gjort en tidsbokning på en HIV-klinik eller hos en psykiater med min e-legitimation, vill jag inte att banken ska få reda på det. Om jag har varit
inne på mina apoteksrecepttjänster vill jag inte att banken ska känna till det. Om min hustru har haft flera tidsbokningar för kontroll av bröstcancer vill
jag inte att banken ska känna till det. Jag vill inte heller att banken ska kunna sälja dessa uppgifter till det försäkringsbolag där min hustru eller jag har
våra livförsäkringar. Om jag t.ex. har anlitat Svenska Spels tjänster ofta vill jag inte att banken ska komma till mig och begära omförhandling av räntan
på mitt bostadslån eftersom banken då bedömer sig ta en högre risk. Om bolånet ligger i en annan bank vill jag inte att banken ska sälja samma
uppgifter till den banken. Om jag är medlem i ett politiskt parti vill jag inte att banken ska känna till att jag loggar in mig med e-legitimation på partiets
medlemstjänst. Jag anser att dessa förhållanden gravt kränker min personliga integritet. Jag har därmed lidit skada. Detta gäller även 2 miljoner andra
e-legitimationsinnehavare som med mig har förvägrats det skydd som tillkommer oss enligt Personuppgiftslagen (1998:204).
Om jag i den analoga världen vill legitimera mig med mitt körkort, har Transportstyrelsen, som utfärdat mitt körkort, ingen aning om var, när och
i vilken omfattning jag identifierar mig med körkortet. Då borde det självklart vara ett anständighetskrav att den digitala lösningen uppfyller minst samma
integritetskrav. Men om det fungerade med mitt körkort som det fungerar på nätet med e-legitimation skulle den expedit som granskar mitt körkort
säga: "Vänta ett tag, jag ska bara skicka information till Transportstyrelsen om att Du har legitimerat Dig här." Då skulle jag fråga mig: "Vad angår det
Transportstyrelsen var jag legitimerar mig med mitt körkort?"
2. Punkt 2 stämmer exakt med felet i principen att E-legitimationsnämnden samlar de adresser användaren anlitar när hon/han identifierar
sig i en e-tjänst. E-legitimationsnämnden hämtar/samlar dessa adresser enligt SAML-idp-discovery-standarden. Det är detta som kommittédirektivet
2010:69 skjuter in sig på. Insamlandet! Och direktivet utgår då från Personuppgiftslagen (1998:204), som slår ned på "behandling av personuppgifter"
(3 §) som innefattar "Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, ... t.ex. insamling, ... inhämtande ... av uppgifter ...".
Att sedan det rapporterade statistikunderlaget har skalat av individerna har inte med saken att göra, det handlar om kosmetik - inte om integritetsskydd.
Jag överlåter åt läsaren av detta att avgöra om mina påståenden är ogrundade eller om jag har fått saker och ting rejält om bakfoten.
---
Till Sven Ruin vill jag säga att det ligger mycket i vad Du säger. Naturligtvis går det att omformulera frågorna. T.ex.: Anser Du att det är bra att utfärdarna av
dagens e-legitimationer (banker, Telia m.fl.) känner till vilka tjänster användarna identifierar sig på?
Vänliga hälsningar
Erik Mjöberg
---
On 2014-06-04 10:51, Anne-Marie Eklund-Löwinder wrote:
Hej,
Din punkt 2 stämmer inte ett enda dugg, där behöver du göra din hemläxa, och andra också kanske? Vilken tur då att det är så lätt att kontrollera fakta. Regelverket för svensk e-legitimation finns publicerat för allmän beskådan, och för varje läskunnig att ta till sig.
Ni hittar det på http://www.elegnamnden.se/ eller närmare bestämt här: http://www.elegnamnden.se/regelverketgallandeversion.4.77dbcb041438070e039a…
Jag kan varmt rekommendera alla intresserade att sätta sig in i hur det ser ut. Det ger tvärtom mot vad Erik (vad jag kan se helt ogrundat) påstår. Jag pekar på några av de viktigaste sakerna här:
Se Bilaga J – Rapporteringsrutiner, punkten 7.5:
"Rapporterat statistikunderlag ska inte medge att det går att härleda enskilda transaktioner mellan Användare och e-tjänst".
Se även Bilaga A - Ersättning och fakturering, punkterna 2, 4.1 och 4.2, om vilken information som fakturorna innehåller. De anger i praktiken enbart antal unika användare per e-tjänst.
Min slutsats är att du har fått saker och ting rejält om bakfoten.
Med vänlig hälsning,
Anne-Marie Eklund Löwinder
Säkerhetschef
.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur)
Adress: Ringvägen 100
Postadress: Box 7399, 103 91 Stockholm
Växel: 08-452 35 00
Direkt: 08-452 35 17
Mobil: 0734-31 53 10
E-post: anne-marie.eklund-lowinder(a)iis.se<mailto:anne-marie.eklund-lowinder@iis.se>
Twitter: @amelsec
Webbplats: https://www.iis.se
Från: Erik Mjöberg [mailto:erik.mjoberg@xml.se]
Skickat: den 3 juni 2014 22:56
Till: listan(a)lists.dfri.se<mailto:listan@lists.dfri.se>
Ämne: [DFRI-listan] E-legitimation
... och här en fråga om e-legitimation:
I kommittédirektiv 2010:69 för bildandet av E-legitimationsnämnden står:
Felaktigt utformat skulle ett system för samordning av elektronisk identifiering
och signering kunna leda till risker för den personliga integriteten, t.ex. om
uppgifter om en enskilds alla kontakter med myndigheterna skulle samlas på
samma ställe ...
1. Visste Du att utfärdarna av dagens e-legitimationer (banker, Telia m.fl.) känner
till vilka tjänster användarna identifierar sig på? (Se BankIds hemsida<http://www.bankid.com/sv/statistik/>, punkterna
7 och 8 i statistikrapporterna)
2. Visste Du att i det nya förslaget till Svensk e-legitimation känner inte bara
utfärdarna till de tjänster användarna identifierar sig på utan även E-legitima-
tionsnämnden (en myndighet under Skatteverket) samlar in samma uppgifter
(för att proportionera identifieringskostnaderna på de myndigheter som levererar
tjänsterna)?
Vänliga hälsningar
Eri Mjöberg
Länk:
http://ec.europa.eu/bepa/european-group-ethics/docs/publications/ege_opinio…
Det här lär vara en av de mest heltäckande och grundliga
undersökningarna som gjorts.
Lång och lärorik.
Jag är på sidan 19 nu, "Data Mining and Data Matching".
"Data Mining enables large amounts of personal data from disparate
sources to be organised and analysed, facilitating the discovery of
previously unknown relationships amongst the data."
"Researchers have shown, for example, that “mining” of Twitter postings
can be used to track and predict outbreaks of influenza with
approximately 90% accuracy."
mvh
//Erik
--
DFRI-listan är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
Arkiv: http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri
Listpolicy: https://www.dfri.se/regler-for-listan