Som sagt, är jag ute och cyklar?
-------- Original Message --------
Subject: Sweden is about to change its law on transparency regarding
doocuments related to international cooperation on 20 November
Date: Tue, 12 Nov 2013 11:49:28 +0100
From: Erik Josefsson <erik.hjalmar.josefsson(a)gmail.com>
To: us-eu-ttip(a)lists.riseup.net <us-eu-ttip(a)lists.riseup.net>
CC: mshears(a)cdt.org
I'm on deep waters here, but maybe others can swim?
Sweden is about to change its law on transparency regarding documents
related to international cooperation on 20 November 2013:
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/A…http://www.riksdagen.se/sv/Debatter--beslut/Debatter-och-beslut-om-forslag/…
The bill proposes a new confidentiality provision to protect the public
interest, which I think is the same "public interest" expansion as Ante
is covering in the FFII Ombudsman complaint: http://acta.ffii.org/?p=1956
The purpose of the new confidentiality provision is to ensure that
Swedish authorities can meetinternational obligations of confidentiality
and secrecy required so that Sweden can participate ininternational
cooperation on, for example,free trade.
The Chancellor of Justice criticisesthe bill for "dramatically expanding
the field of confidentiality in away that can hardly be intended":
http://www.publikt.se/sites/default/files/6170-12-80.pdf
The main reason (as far as I understandthe argument)is a conflation of
government (regeringen) and parliament (riksdagen) by the usingthe word
"Sweden" in a way that, as far as I understand, would makee.g.
ratification by parliament (riksdagen) redundant for confidentiality in
international agreements to take legal effect:
http://euwiki.org/w/index.php?title=Sandbox&diff=16561&oldid=16560
It is also my understanding that certain things in the Swedish legal
system of freedom of expression is the competence of the Parliament
only. These might also conflate into a government black hole when it
comes to e.g. TTIP.
I can be completely wrong. I am not a lawyerandI just read up on this
yesterday.
But if I am right, then I'd needsome help to stop the billfrom being passed.
Parliamentary oversight has proven weakalready.
Best regards.
//Erik
Oberoende och ovetandes om de diskussioner som hållits här på listan och
vid en fysisk träff har jag hållit på och planerat för en svensk
whistleblowertjänst. Anledningen är att anonymitet och säkerhet är låg
eller nästan obefintlig i de svenska initiativ som tagits till
whistleblower-tjänster. Bl.a. några inom offentlig sektor samt på
Sveriges radio. Om jag minns rätt nu så har jag hittat sammanlagt 7
sådana initiativ av olika slag.
Jag har gått i tankarna nu i ett drygt år om att starta en svensk
tjänst, men först nyligen börjat göra tester och prata med folk om
sponsring och fråga efter intresse. Anledningen är att man i min kommun
diskuterat frågan i politiken och tillslut kommit fram till att man bara
vill inrätta ett halvhjärtat försök till intern whistleblowing-service i
kommunen, halvhjärtad därför att det inte går att vara anonym i
praktiken och för att endast ett fåtal saker får rapporteras in om ett
fåtal personer. Försöket är dock ett steg i rätt riktning som jag
välkomnar och lovordar, det är inte många kommuner som ens tagit
"bäbissteg" i rätt riktning. Det är få politiker som är tillräckligt
tekniskt kunniga och säkerhetsmedvetna för att förstå eller kunna
implementera en lösning som skyddar visselblåsaren. Eftersom jag är en
av dessa få så bestämde jag mig för någon månad sedan att göra slag i
saken och ordna en teknisk lösning för svenska visselblåsare med både
anonymisering och kryptering som offentliga aktörer skulle kunna använda
sig av om de så önskar.
Jag har kollat runt, testat och kommit fram till att GlobalLeaks är den
mest effektiva lösningen sett ur relationen användbarhet genom antal
arbetstimmar för mig. Det är allsidigt och tillåter många olika typer av
syften och mottagare på en och samma server vilket möjliggör
kompatibilitet med kommuner, medier, NGO:s och statliga myndigheter
utöver eventuell egen mottagning av tips. Nackdelen är att
GL-utvecklingen bara är i alfa-fasen, men GL verkar lovande och man har
aktiva människor i projektet.
Eftersom jag blivit uppmärksammad på att det hållits en diskussion här i
DFRI och fler verkar vara intresserade så tänkte jag att istället för
att flera medlemmar ska uppfinna hjulet på nytt på olika håll så kan vi
samarbeta både för föreningens och visselblåsarnas bästa. Finns det ett
intresse av samarbete kring ett svenskt GlobaLeaks-projekt?
En prototyp som drivs i en hidden service har jag redan skapat och i
princip skulle jag kunna lansera en tjänst inom ett par dagar. Men jag
vill helst först köpa in dedikerad NY utrustning och låta programvaran
arbeta under en längre tid och se om allt funkar vecka ut och vecka in,
månad efter månad, med test från mig/oss och kanske allmänheten. Sedan
skulle jag vilja göra intrångstester eller låta andra testa att göra
intrång. Men i princip går det att lansera en tjänst väldigt snart om
man inte bryr sig om att vara noggrann med säkerheten initialt, själv
tror jag mer på att initialt testa tjänsten på ett sätt så att det är
öppet för allmänheten att se hur det funkar.
För att sedan få en bättre och mer språkligt anpassad lösning så behöver
vi hjälpa GlobalLeaks-projektet genom att skapa en svensk översättning.
Att blanda svenska och engelska ser lite oproffsigt ut, men det funkar i
en uppstartsfas.
Man bör också försöka hitta sponsorer.
Och sist men inte minst, man behöver få olika aktörer att ta emot tipsen
via GlobaLeaks på ett säkert sätt. Alltså att utbilda kring säkerhet,
t.ex. genom guider på webben eller föreläsningar för mottagarnas
IT-anställda.
I ett senare skede borde programvaran göras kompatibel med fler
operativsystem än vad de erbjuder idag. Om vi får tid över så skulle
portning till operativsystem kända för högre säkerhet vara ett bra sak
att bidra med också till projektet. I dagsläget rekommenderar de enbart
Ubuntu 12.04 LTS och deras val kanske beror mer på att det OS:et har
3-år av säkerhetsuppdateringar garanterade snarare än att det skulle
hålla högsta möjliga säkerhet allt sammantaget. Men det är bara min
gissning.
Bugrapportering och granskning av koden skulle kunna vara något annat
att hjälpa dem med som i längden skulle gynna programvaran men
framförallt visselblåsarna.
Är det folk här på listan som också testat GL? För dem som funderar så
kan jag säga att installationsanvisningarna och en del annat är
bristfälligt, så ge inte upp om det låser sig utan sök i hjälpen eller
på nätet efter lösningar om ni vill testa också.
Inget hindrar att andra i föreningen gör andra försök med annan
tillgänglig open-source-kod eller egen kod parallellt och att vi drar
slutsatser efter försöken. Har någon testat andra alternativ eller
egenskapad kod för en whistleblowing-tjänst och har något intressant att
rapportera?
Finns det ekonomi, intresse eller marknadsföringsresurser i föreningen
för att driva denna typen av projekt i föreningens regi eller bör vi
skapa en separat förening med mål att samla in egna pengar för
whistleblower-tjänsten?
MVH,
David
--
David Kronlid
GPG/PGP: 0xB2987053
GnuPG, säker e-post, fri programvara
--
DFRI-listan är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri
Inte helt oväntat, för jag tror det här är antingen nya Access to
Documents (Regulation 1049 (som vi frågade om ACTA dokument under)),
eller effekten av ett nytt interinstitutionellt avtal (alltså mellan EP,
kommissionen och rådet):
*EU-dokument kan bli hemliga med ny lag*
http://www.dn.se/nyheter/sverige/eu-dokument-kan-bli-hemliga-med-ny-lag/
Ska försöka ta reda på vilket, men medans jag gör det skulle det sitta
fint med ett utkast till en artikel som säger att det tog 8 månader att
få fram ett ACTA dokument.
//Erik
Hej igen,
Jag kämpar fortfarande med att få grepp om nätneutralitet. En
programmerare som jag pratat med säger att internet skulle gå sönder
utan DPI. Gordon Lennox säger att alla maskiner som skeppas nuförtiden
kommer med en eller annan form a DPI (påslagen eller ej):
http://mailman.edri.org/pipermail/nncoalition/2013-September/000094.html
Och så säljs det såna här (monster?-)maskiner:
"The Cisco® Service Control Engine 8000 (SCE 8000) is a
high-capacity, carrier-grade network element specifically designed
to perform stateful application and session-based classification and
to manage application-level IP traffic per subscriber."
http://www.cisco.com/en/US/prod/collateral/ps7045/ps6129/ps6133/ps9591/ps96…
Sen som en superkaka på det kommer det som står på hemsidan:
"ExitPolicy beskriver vilka portar som är öppna för trafik om du kör
en exit-nod. Det innebär att du kan begränsa vilka typer av trafik
du vill släppa ut från din nod."
https://www.dfri.se/projekt/tor/
Verkar inte finnas nån enkel entydig teknisk frontlinje man kan stå på?
Får ungefär samma känsla av att läsa perpass-listan:
http://www.ietf.org/mail-archive/web/perpass/current/msg00807.html
Om det är så att både NN och "the metadata problem" är "more political
and social than technical", vad ska man skissa på för politisk lösning
på problemet då?
Är det att se till att små ISPar som DFRI får fortsätta experimentera
med Tor?
Vilsen i pannkakan.
//Erik
Diskussionen verkar avspeglad här:
https://wiki.debian.org/DebianPrivacy
//Erik
Erik Josefsson
BE GSM: +32484082063
SE GSM: +46707696567
----- Reply message -----
Från: "Andreas Jonsson" <andreas(a)romab.com>
Till: <listan(a)lists.dfri.se>
Rubrik: [DFRI-listan] Intressant tråd på debian-security som berör SSL och Tor
Datum: tis, okt 29, 2013 19:25
On 2013-10-29 18:40, Linus Nordberg wrote:
>
> Andreas Jonsson <andreas(a)romab.com> wrote
> Tue, 29 Oct 2013 17:50:27 +0100:
>
> | Jag kan ha fel dock! rätta mig gärna! vi kanske ska tillhandahålla över
> | HS ändå?
>
> HS-adresser (.onion) är "självautenticerande" eftersom dom består av (en
> del av) HS:ens publika nyckel.
>
> Den som har en HS-adress som den vet tillhandahålls av DFRI kan vara
> säker på att den får det som DFRI tror är bra och behöver inte bry sig
> om komprometterade SSL-cert eller annat SSL/TLS-relaterat.
>
> Frågan om hur DFRI verifierar sitt repo kvarstår.
>
sure. värt att notera är att debian-trådstartaren _inte_ pratade om repo:t.
sedan har vi det där med att hur nu någon ska få reda på dfri:s
hs-address... kanske via vår web som authenticeras genom.... tls? ;>
/andreas
--
DFRI-listan är öppen för alla.
Listan arkiveras och publiceras öppet på internet.
http://dir.gmane.org/gmane.org.user-groups.dfri